Jag har ärvt ett slitet exemplar av Harriet Löwenhjelms dikter, en nionde upplaga från 1949 som jag då och då genom åren läst och bläddrat i. Det är nu 100 år sedan Harriet Löwenhjelm dör i sviterna av en lungtuberkolos på Romanäs sanatorium i Tranås.

Jag har läst Evelina Stenbecks avhandling Poesi som politik – aktivistisk poetik hos Johannes Anyuru och Athena Farrokhzad. Det är en oerhört välskriven doktorsavhandling och det är inte bara själva ämnet och de författarskap den behandlar som gör läsningen intressant.

Det är något oerhört lockande med Anne Sexton och hennes poesi, det är som om dikterna kräver att bli få bli lästa, hon lyckas skapa den där äkthetskänslan som ibland också kan stå i vägen för hennes verk.

Kom och samtala om en diktsamling som kallats "en labyrintisk vandring"!

Åsa Nelvin (1951-81) arbetade på Göteborgs Stadsbibliotek och satt precis som jag vid lånedisken ibland och kanske har någon av våra äldre låntagare träffat henne här.

Varje höst arrangerar Göteborgs stadsbibliotek en poesidag i samarbete med Författarcentrum Väst. Det är ett sätt att låta många och olika röster tala. Ingen särskild stil eller skola har företräde, bara väldigt bra poesi.

Få poeter har en sådan kultstatus som Bruno K(eats) Öijer. När Om natten viskade Annabel Lee anländer 2014, sex år efter Svart Som Silver, är förväntan från publiken stor inte minst på den omfattande uppläsningsturné som följer med den nya diktsamlingen.

Majken Johansson (1930-1993) var under flera decennier en av Sveriges mest hyllade diktare. Under det tidiga femtiotalet var hon en lärd akademiker och en lekfull, frän ironisk poet från Lund.

Jag kom först i kontakt med Rut Hillarp genom hennes fotokonst, ett foto med den typiskt suggestiva dubbelkopieringsteknik som blev hennes signum föreställande ett träd och en måne, ”Månflykt”.