Kungen i gult och mytologin

Chambers namn och verk skulle möjligen fallit i glömska om inte för H.P. Lovecraft. Tidigt år 1927 läste Lovecraft ”The king in yellow” (på svenska ”Kungen i gult”), gillade den mycket och inkluderade referenser från novellerna i sitt eget skrivande, som t.ex. i långnovellen ”Whisperer in the darkness”. Ytterligare en anledning till att vi minns Chambers är att, återigen, Lovecraft inkluderade honom i sin långessä ”Supernatural horror in literature” (publicerad sensommaren 1927). På senare år finner vi i tv-serien True detective referenser till Kungen i gult.

The king in yellow har många namn, bland annat The unspeakable one och Hastur, och skapades 1893 av Ambrose Bierce i novellen ”Haïta the shepherd”. Karaktären har sedan under åren alltmer inkluderats i Lovecrafts Cthulhu-mythos, med inte så lite hjälp av andra författare som enträget byggt ut mytologin.

Berättelserna utspelar sig i New York och Paris på 1920-talet och är en del av, förutom skräckgenren, den dekadenta strömningen inom litteraturen. Karaktärerna är plågade själar (som i ”The repairer of reputations” där vi som läsare snabbt leds att allvarligt ifrågasätta vår jag-berättares mentala hälsa) och konstnärer (som i ”The mask” där skulptören Boris Yvain leker med alkemi och fruktar resultatet). Som en parantes sagt så är det är inte utan att åtminstone jag skänker Oscar Wildes klassiker Dorian Grays porträtt en tanke eller två under läsningen. Bildning och konst är möjligen inte ett kanonsäkert skydd mot okända fasor när de väl vaknat.

Novellernas storhet ligger i att de inger en känsla av ett krypande avlägset obehag och antyder att det vi läser bara är en del av något mycket större – i texten finns bara toppen av ett mycket större isberg. Detta andra är något som vi som läsare får gissa oss till och det är just vagheten i berättandet och bristen på konkret information om helheten som gör dem så effektiva. Och långlivade. Chambers sår några väl valda frön som vi vårdar till spirande små skott långt efter historien är slut – läsning som en skräckstickling från slutet av 1800-talet.

För vad är värre, att se monstret rakt på i klart dagsljus eller som en antydan av en skugga i ett om natten dunkelt upplyst rum, vårt eget bekanta rum? Allt det andra och resten gör vi själva – och det är vi ofta bra på.

Om en efter läsningen inte är nöjd och vill ha mer av det som utgör bygget, och vidarebygget, av mytologin kring The king in yellow (a.k.a Hastur) så finns novellsamlingen The Hastur cycle där en finner noveller av författare som James Blish, Ramsey Campbell och August Derleth med flera. I denna återfinns också novellen, av Ambrose Bierce, som startade det hela 1893.