Bergtagen 

Järvhöga är ett litet samhälle i Jämtland med ett mörkt förflutet och en stor offentlig hemlighet. (Stället finns nog inte för mina googlingar leder tillbaka till boken) I Järvhöga finns ett gammalt internat som varit stängt sedan slutet av 1960-talet men som har öppnat igen då boken börjar. På internatet går och bor de ”rika-ungdomarna-från-storstan”. De lokala ungdomarna vi får lära känna bäst är Julia, Astrid och Emil. Men vi ska återkomma till dem. 

Du vet hur det är i Järvhöga. Ibland går folk ut i skogen och försvinner. Det är bara så det är här uppe.

Och så har det alltid varit. Åtminstone sedan Thorvald Erlander på 1700-talet slog sig ner med sin familj en kall vinter (och grundande det som blev Järvhöga). Familjen frös ihjäl men Thorvald överlevde vintern genom att äta kolet från sin kolmila. Redan där börjar en ana creepy oråd då ingen kan överleva en hel vinter bara på kol. Och sedan dess har folk gått ut i skogen och försvunnit. 

Julia är vår huvudkaraktär – hon går på gymnasiet och jobbar extra på byns hotell. Hon är tjejen du kanske inte lägger märke till men när du gjort det så är du glad att du lärt känna henne. Hon är den ordentliga, vanliga, snälla tjejen i många ungdomsromaner. Hennes bästa vän Astrid känner vi också igen – hon är den snygga, populära och sociala partytjejen med gott hjärta. Dessa två brukar ofta vara vänner och det gör att Camilla Sten inte behöver lägga särskilt mycket tid på att förklara dem för oss. Enkelt och effektivt – och det fungerar. 

Det finns också en parallell historia som utspelar sig på 1960-talet med oväntade (och väntade) kopplingar till bokens nu. I den följer vi Lisa och Rosa som jobbar i köket på Järvhöga internat under tiden strax innan det stänger. 

Vi får också lära känna Emil som går på internatet och som är rumskompis med Markus. En dag förvinner Markus. (… Ibland går folk ut i skogen och försvinner…) Julia engagerar sig i sökandet efter Markus, först mest av tristess, men senare, då hon lär känna Emil, för att hon vill lösa gåtan och för att hon blivit vän med Emil. Han känner sig skyldig för att han tror att det var något han gjorde som fick vännen Markus att ge sig av (för mycket spoiler om jag berättar vad så jag håller snällt tyst). 

Miljön är fint beskriven med den täta, tysta vintriga skogen tätt inpå de sista husen i Järvhögas utkanter. Men skogen är inte alltid tyst… …eller så händer det mesta i karaktärernas huvuden. Eller så är det lite av båda. 

Så nu har vi våra huvudkaraktärer, vår plats och vårt mysterium – dags att gå tillbaka till frågan: Är detta en rysare eller en thriller? För dig som letar efter ren skräck kan jag säga att detta inte är en bok för dig. Men för dig som vill läsa en triller med inslag av något som (förmodligen) är övernaturligt så läs för tusan! Tänk en matigt rejäl realistisk maträtt lagom kryddad med övernaturlig grillkrydda så är du ganska nära. 

Jag vet inte men kanske är Bergtagen magisk realism eller en övernaturlig thriller. Det spelar kanske mindre roll men jag vet däremot att sidorna flög förbi och att jag blev engagerad i både karaktärerna och historien. Önskar dock, så här i efterhand, att jag läste den i en liten stuga nära storskogen, på vintern, med bara en lampa tänd och med granarna som enda stumma vittnen. Fast å andra sidan då kanske lusten att plötsligt gå rakt ut i skogen blivit alltför stor…