Nobelpriset i litteratur 2018 och 2019

Texterna har vi hämtat från Alex, en litteraturdatabas som du också kan få tillgång till via biblioteket. Klicka på länken och logga in om du vill läsa mer i Alex.

2018 – Olga Tokarczuk

Olga Tokarczuk är en av de populäraste samtida författarna i Polen. Hennes böcker översätts också flitigt till andra språk, däribland engelska, tyska och franska och hon har en växande skara läsare också på svensk botten. 

Hon debuterade med en diktsamling 1989 och har därefter skrivit flera prisbelönade böcker, t.ex. ”Gammeltida och andra tider” (1996, Prawiek i inne czasy) och ”Daghus, natthus” (1998, Dom dzienny, dom nocny). Den förra handlar om en gammal bys historia från 1800-talets slut fram till det demokratiska Polens framväxt. Allting sett ur ett antal skarpt gestaltade kvinnogestalter. ”Daghus, natthus” blev hennes internationella genombrott och är uppbyggd av kortare berättelser, skenbart fragmentariska men efterhand framträder en sammansatt form. Persongalleriet är som alltid stort och den polska landsbygden kring Nowa Ruda utgör miljön, i synnerhet den tjeckisk-polska gränsen där krig och tvångsförflyttningar präglat historien och människorna. Men det är ingen lokaltrogen bygdelitteratur som Tokarczuk skriver, snarare en gränslös hembygdsprosa med universella anspråk.

Under 2000-talet har Tokarczuk skrivit en handfull böcker som ännu inte översatts till svenska. 

Ett återkommande tema är gränsöverskridningar och identitetssökande. Steve Sem-Sandberg har i en essä i Dagens Nyheter (2010-11-26) skrivit att Tokarczuks huvudfigurer är ”gränsgångare: individer som lever med ena benet i en värld och det andra i en annan och mer eller mindre framgångsrikt söker en fri en passage mellan dem.”

I den mer traditionellt berättade kriminalromanen ”Styr din plog över de dödas ben” (2009, Prowadê swój pùug przez koúci umarùych) är gränsgångaren den excentriska Janina Duszejko som bor i en liten polsk bergsby när tjeckiska gränsen. Hon översätter Blake och tolkar världen i astrologi. Hon tar alltid djurens parti, exempelvis mot jägarna på orten. När några av dessa jagande män hittas mördade är Janina övertygad om att djur ligger bakom dåden. Men omgivningen tycks blind för djurens lidande och den kosmiska världsbild som Janina försöker förmedla. En filosofisk deckare om naturens hämnd och djurens rätt.

På svenska finns också ett mindre urval noveller ”Spel på många små trummor”, (2001, Gra na wielu bebenkach). 2018 kom en väsentligt utökad nyutgåva under samma titel. Personerna är mestadels outsiders som rör sig i fantasi- eller pseudovärldar där de genomgår identitetsupplösningar eller metamorfoser.

Tokarczuks stil har karaktäriserats som en slags ”magisk realism”, men det är en beteckning författaren själv starkt värjer sig emot. Hon anser att allt vad en människa upplever är verkligt, även om personen ifråga också ser spöken. Med detta vill hon hellre räkna sig till traditionen från Franz Kafka och Bruno Schulz.

I ”Björnens ögonblick” (2012, Moment nied´zwiedzia) beskriver Tokarczuk sina centrala teman i essäform.

Den närmare tusensidiga episka romanen ”Jakobsböckerna” (2014, Ksiegi Jakubowe) utspelas i ett Polen på 1700-talet som då sträcker sig från Östersjön nästan ner till Svarta havet. Det historiska Podolien bebos av polacker, judar, rusiner, turkar; en brokig trakt präglad av många språk och kulturer.

Tokarczuk skildrar i ett multietniskt myller av människor, kulturer, idéer, händelser och perspektiv. Centralfiguren är en självutnämnd Messias, den vackre och karismatiske predikanten Jakob Lejbowicz Frank, vars läror splittrar den judiska gemenskapen. Han anses vara antingen en kättare eller frälsare och för med sig stor oro och konflikter med rättrogna judar, då Franks tillbedjare blir fler och fler. Är han en frälsare eller en charlatan? Själv påstår Frank att han är en inkarnation av Jesus. Boken har givit upphov till en häftig medial debatt om historieskrivning och nationalism i dagens Polen.

2018 vann Olga Tokarczuk Man Booker International Prize, för bästa översatta skönlitterära verk med ”Flights” (2007, Bieguni). Boken finns på svenska under titeln ”Löparna”. Hon blev den första polska författaren att belönas med priset.

(text av Tony Samuelsson)

2019 – Peter Handke

Peter Handke har svarat för ett originellt och mångsidigt författarskap – romaner, lyrik och dramatik – där en av utgångspunkterna har varit kritik av existerande språkkonventioner. Alltsedan debutromanen, ”Die Hornissen” (1966), har han också gjort sig känd som en provocerande och omstridd författare. När Gruppe 47 hade möte samma år vållade han t.ex. debatt genom att programmatiskt ta avstånd från kraven på samhällstillvändhet

Handke uppmärksammades först som dramatiker. Debutpjäsen, ”Publikumbeschimpfung” (1966), har ingen egentlig handling utan föreställningen består av att skådespelarna öser skällsord över publiken. Även de följande pjäserna är djärvt experimenterande och innehåller ofta chockerande effekter. De saknar traditionell handling utan det som försiggår äger rum i språket.

Även romanerna experimenterar med språket. Ofta handlar de om rotlöshet och utanförskap i en absurd värld där intrigerna har anknytning till kriminalgenren. Detta t.ex. i ”Målvaktens skräck vid straffspark” (1970, Die Angst des Tormanns beim Elfmeter), en av hans mest kända romaner, där huvudpersonen begår ett meningslöst mord. Bland hans många övriga romaner kan nämnas ”Berättelse om ett liv” (1972, Wunschloses Unglück), där författaren berättar historien om sin mor, som tog livet av sig 1971.

Peter Handke har också skrivit filmmanus. Tillsammans med regissören Wim Wenders är han t.ex. upphovsman till den poetiska filmen ”Himmel över Berlin” (1987), om två änglar som betraktar livet i den då delade staden.

På senare tid har Peter Handke skrivit en serie ”tankeböcker” – till formen en blandning av essä, prosa och prosalyrik – innehållande vardagliga iakttagelser och filosofiska utläggningar.

1996 vållade Peter Handke åter skandal genom att i en reseskildring, ”Eine winterliche Reise…”, försvara serberna. Våren 1999 protesterade han sedan häftigt mot Natos bombningar av landet. Han gav tillbaka prissumman för sitt Büchner-pris till Deutsche Akademie für Sprache und Dichtung och lämnade den katolska kyrkan. Peter Handkes politiska ståndpunkt blev ytterligare ifrågasatt då han i mars 2006 talade vid den för krigsförbrytelser anklagade serbiske expresidenten Slobodan Milosovic begravning i Belgrad. Talet ledde bl.a. till att Comedie Francaise i Paris stoppade en planerad uppsättning av en Handke-pjäs, något som i sin tur ledde till diskussioner om yttrandefrihet och åsiktsförbud.

Låna böckerna 

Självklart har vi deras böcker hos oss att låna. Olga Tocarczuks böcker hittar du här och Peter Handkes böcker hittar du här. Det kan vara kö på böckerna så här direkt efter att priset tillkännagivits, men vi kommer att köpa in fler böcker så fort det går.