Låt en humoristisk roman liva upp höstmörkret! 

Även om den bara är en västanfläkt av Walters i Augustin Erbas senaste roman Den unge Walters lidanden. Han är därtill pressad i sin roll som enhetschef på ett snofsigt bankpalats i huvudstaden. 

Medan Goethes förtvivlade romangestalt i klassikern Den unge Werthers lidanden begick självmord på grund av olycklig kärlek är Walters plågor av mer prosaiskt slag. Den inbillade sjuke (Molières komedi från 1600-talet om en fullblodshypokondriker) skulle förmodligen vara en mer passande titel på journalisten och författaren Augustin Erbas roman. 

Hur osannolikt det än kan låta är det ett pingisbord som sätter snurr på händelseförloppet och bär skulden till att Walter avancerar från en blygsam post som chef för bankens trivsamma lokalkontor i Täby till en mer prestigefylld position som mellanchef på dess anrika huvudkontor i city. 

Walters första – otacksamma – uppgift blir att genomföra ombyggnaden från enskilda kontor till öppet kontorslandskap och som ett brev på posten får han en uppseglande personalrevolt på halsen. Man kan väl knappast anklaga Walter för att besitta några goda chefsegenskaper, därtill är han alltför upptagen av hur han framstår för omgivningen. Dessutom lider han av mindervärdeskomplex, är neurotiskt lagd och konflikträdd, men tror å andra sidan gott om allt och alla och är i grunden en snäll och vänlig man. 

När den aktivitetsbaserade arbetsplatsen väl är på plats tvingas cheferna gå på jakt för att lokalisera sina medarbetare, ”vilka verkar motvilligt upplivade av sina nya arbetsmiljöer: Paul trivs i fläktrummet i källaren. Marlene har redan gått upp i vikt av att hon bosatt sig i kafeterian, Fabian har satt sig några meter från nyskilda Aurora, som verkar uppskatta sällskapet.”

Låt vara att arbetsplatsbeskrivningen är både dråplig och fyndig, men jag uppskattar än mer Walters äventyr i vårdsvängen, med alla stolleprov, panik, dramatik och missförstånd. Walter är en renlevnadsman, som varken smakar starkt eller kaffe eller röker. Sin dagliga joggingrunda avstår han inte från i första taget. Inte desto mindre är han fullt och fast övertygad om att hans dagar är räknade. Om han så bara skymtar en prick på armen förirrar sig tankarna genast till hudcancer, när hjärtattacken ska slå till anser han bara vara en tidsfråga.   

Då Walter blir inbokad för en gastroskopi ser han fram emot denna med skräckblandad förtjusning (”tänker att det blir som att besöka katakomberna under Notre-Dame”). Resultatet visar att han har en inflammation i nedre matstrupen, som beror på att han – i likhet med Ignatius i John Kennedy Tooles humoristiska mästerverk Dumskallarnas sammansvärjning – besväras av en glappande övre magmun. Walter kan då inte låta bli att känna sig barnsligt förtjust över att han har ”en kändisrelaterad åkomma”. 

I efterordet avslöjar författaren att han i likhet med Walter lider av hälsoångest och att det var läsarnas översvallande respons på hans kåserier (inte minst det om ett besök på vårdcentralen) i Dagens Nyheter, som sporrade honom till att skriva en komisk roman om hur livet kan gestalta sig för en hypokondriker. 

Som sagt, låt en humoristisk roman liva upp höstmörkret! 

Här följer ytterligare förslag på romaner skrivna i samma anda: 

• Arvidsson, Tomas: Huset med de gamla damerna med flera titlar
• Bennett, Alan: Drottningen vänder blad, Handpåläggning, Snusk
• Berg, Per: Brajabiblioteket
• Didierlaurent, Jean-Paul: Mannen som läste högt på 6.27-tåget
• Engberg, Martin: En enastående karriär
• Groen, Hendrik: Små ögonblick av lycka
• Håkansson, Jan: Domprostinnans fall
• Karlsson, Jonas: God jul, Jag är en tjuv
• Loe, Erlend: Doppler, Volvo Lastvagnar, Slutet på världen som vi känner den
• Markhouss, Maja: Personalen visar vägen
• Mazetti, Katarina: Mazettis julblandning
• Paasilinna, Arto: Den ljuva giftkokerskan, Kollektivt självmord
• Paborn, Sara: Blybröllop
• Sansom, Ian: Fallet med de försvunna böckerna
• Sedaris, David: Calypso
• Toole, John Kennedy: Dumskallarnas sammansvärjning