Det kunde vara vilken kärlekshistoria som helst, men det här är ingen vanlig romantisk relationsroman. I centrum står kärleken, men det är också en berättelse om det koloniala arvet som inte går att tvätta bort, om ras och makthierarkier och om våldet som är ständigt närvarande.

Denna Augustprisnominerade diktsamling är så vidöppen i sin sorg och i sitt tilltal att den borde kunna tas emot av vilken läsare som helst. Och med sitt 60 sidor nätta format och vackra röda omslag kan den bäras i fickan som en talisman.

Nina Bouraouis senaste roman handlar om sorgen efter en far som gått bort. Ställd inför smärtan och saknaden vänder hon sig till skrivandet, i en ömsint och poetisk skildring av fadern och deras relation.