Skönlitteratur

Fred Vargas. Foto: Louise Oligny. Sekwa förlag.

Frankrikes deckardrottning!

Publicerat 27 november 2018 | Av |

Fred Vargas värld befolkas inte av några slätstrukna karaktärer. Där vimlar av original och enstöringar, färgstarka individer, som jag aldrig sett maken till i deckargenren.

Fred Vargas, som namnet till trots är kvinna, skriver oemotståndliga pusseldeckare med omsorgsfullt spunna intriger. Inte sällan gäller det att tolka mystiska symboler eller kluriga koder. Folktro och mytologi är också viktiga inslag. Hennes intrikata historier kastar oftast loss i en helt annat riktning än den läsaren inledningsvis förletts att tro. Det blir förvisso aldrig gastkramande (med vissa undantag), men suget och nyfikenheten finns där likafullt.

Deckarna är långt ifrån humorbefriade och, som sig bör i franska böcker, bjuds det på en hel del intressant (alternativt skräckinjagande) mat och dryck. Språket är säreget. Författaren skriver vackert, påhittigt och spänstigt, stundtals väldigt elegant. Min sympati går till översättarna (Cecilia Franklin, Ingrid Wikén Bonde samt Marianne Öjerskog), som säkerligen fått kämpa för att göra Fred Vargas formuleringar rättvisa.

Överkommissarie Jean-Baptiste Adamsberg vid Parispolisen påminner en del om Simenons ryktbara kommissarie Maigret. Båda herrarna promenerar mer än gärna, besitter en slags intuitiv intelligens och är allt annat än lagspelare, även om Adamsberg i någon mån förändras över tid. Vargas kommissarie är därtill tankspridd så det förslår, renons på logik och har kvinnotycke. Adamsbergs kärleksaffärer, som avlöser varandra (åtminstone i de första böckerna), döljer ett krossat hjärta. Hans stora kärlek Camille försörjer sig som kompositör och rörmokare(!) och har en olycklig tendens att gå upp i rök. 

Adamsberg är kanhända Frankrikes mest kortväxta polis och hans klädsmak är inte mycket att yvas över. Lika ofta hamnar t-shirten ut och in som rättvänd. Han är dyslektiker och har varken mycket till övers för mobiltelefoner eller datorer. Det bästa med Adamsberg, i mitt tycke, är att han respekterar sina medarbetares egenheter. En av dem tar sig en tupplur var tredje timme, en annan döljer ett gigantiskt matförråd på sitt kontorsrum och en tredje har den beklagliga vanan att i hemlighet konsumera vitt vin på arbetstid. Kontorskatten behandlas som en kunglighet och göms undan när det är dags för inspektion. Kommissarien själv balanserar ständigt på gränsen till att bli suspenderad.

Adrien Danglard är namnet på Adamsbergs andreman och storvuxne vapendragare. Han är som ett levande uppslagsverk, fembarnsfar, alkoholist, artig och belevad samt i egenskap av anglofil ständigt klädd i dyrbara engelska tweedkostymer och handsydda läderskor. Bland övriga medarbetare märks i synnerhet Violette Retancourt, som med sin överväldigande kroppshydda och oslagbara arbetskapacitet är utan sin like, åtminstone enligt Adamsberg. De övriga i gänget får du som läsare stifta bekantskap med på egen hand.

Basen för Adamsbergs verksamhet är Paris, men sitt hjärta har han på landsbygden, född som han är i Pyrenéerna. I Mannen som vände insidan ut gör kommissarien en avstickare till bergsområdet Mercantour på gränsen till Italien, då han blir nyfiken på en varg som inte bara river får utan också ger sig på människor och sätter skräck i en hel bygd. Okänd kontinent bjuder på utflykter först till London och därefter Serbien. I Istider leder en snårig utredning kommissarien till Island för några dagars vistelse. Han återvänder senare till ön, som kommit att fånga hans hjärta, för att vila upp sig. I Vargas senaste deckare Den instängdas blick (2018) låter kommissarien sig ytterst motvilligt återkallas till Paris för en kinkig utrednings skull.

Åtta till svenska översatta titlar finns hittills att gotta sig åt, samtliga med Adamsberg i centrum. Den första boken, Cirkeltecknaren kom ut redan 1991. Fred Vargas är pseudonym för Frédérique Audoin-Rouzeau (född 1957), som är arkeolog och medeltidshistoriker till professionen. Namnet Vargas har hon för övrigt norpat från filmen Barfotagrevinnan (1954) där den amerikanska skådespelerskan Ava Gardner spelar en vacker dansös vid namn Maria Vargas.

Fred Vargas böcker har belönats med alla upptänkliga priser och hör till de mest lästa och översatta franska författarna. Hennes utgivning på franska inskränker sig inte till böckerna om Adamsberg. Fast de flesta av dem innehåller brott föredrar man i hemlandet att benämna Fred Vargas böcker “rompol”, dvs en blandning mellan roman och deckare.

 

Serien läses med fördel i följande ordning:

  1. Cirkeltecknaren
  2. Mannen som vände insidan ut
  3. Budbäraren
  4. I de eviga skogarna
  5. Okänd kontinent
  6. Spökryttarna från Ordebec
  7. Istider
  8. Den instängdas blick

 

Fred Vargas skriver böcker som man återvänder till gång på gång och helst skulle vilja “flytta in i”. De tillhör den sortens böcker som praktiskt taget kan läsas hur många gånger som helst!

Kommentarer inaktiverade.