Prozac Nation

Det var slutet av nittiotalet och jag var runt 16 år. Ett helt nytt millennium låg framför mig med vaga löften om ett annat liv, det där Riktiga Livet som jag trodde pågick någonstans precis utom räckhåll och långt från föräldrahemmet i Norrlands inland. Jag ville bara bort men hade ingen aning om vart.

Medan jag själv visserligen aldrig tog till något värre än sotsvart bryggkaffe och garageslamrig grungerock för att döva ångesten kändes det på något sätt betryggande att läsa denna reseskildring från någon med liknande längtan och författardrömmar, i en annan tid och del av världen, som varit på botten av sitt eget personliga helvete och vänt. Att i tryggheten av mitt lilla tonårsrum kunna läsa om någon som upplevt ungefär samma frustration, prestationsångest och vilsenhet som jag. Någon som fattat alla de destruktiva beslut som jag nog (tack och lov!) var lite för feg och försiktig för och som kunde intyga att det trots allt, också i det mest outhärdliga mörker, går att finna en ljusglimt. Ett hopp om slutgiltig försoning med sig själv.

Boken har bland annat jämförts med Sylvia Plaths Glaskupan och filmatiserades 2001 med Christina Ricci i huvudrollen.

Wurtzel följde upp med bland annat den könsrollskritiska boken Bitch: In Praise of Difficult Women 1998 samt biografin More, Now, Again 2001, men ingen av dem blev lika hyllad som Prozac Nation.

Elizabeth Wurtzel avled 7 januari 2020 i sviterna från bröstcancer. Hon blev 52 år gammal.