Skönlitteratur
Detalj ur omslaget till "Mödrar och söner". Albert Bonniers förlag.

Detalj ur omslaget till "Mödrar och söner". Albert Bonniers förlag.

Familjemys

Publicerat 11 april 2012 | Av |

Nu när det varit storhelg har många passat på att umgås med de som står en allra närmast. Det kan vara familjen man är uppväxt i, de egna barnen, en partner eller nära vänner som blivit som en familj.

Om man vill läsa just om stor och innerlig kärlek till dessa närmaste kan man läsa Theodor Kallifatides Mödrar och söner.

Den handlar egentligen mest om en mor och en son, Theodor och hans mamma. Trots att det var länge sedan han kom till Sverige från Grekland åker han ofta ”hem” till sin mamma i Aten och hälsar på. Och den här gången, när han är 68 och hon 92, vill han ta chansen att skriva om henne. Det blir också en berättelse om hans pappa som skrev ner sin livsberättelse innan han gick bort.

Det blir stort och smått. Historiska händelser, krig och belägringar och utläggningar om precis hur mycket socker och hur mycket bubblor det ska vara i en kopp grekiskt kaffe. ”Att göra kaffe åt någon ingår inte i hushållsarbetet utan i de oskrivna lagarna om omsorg och värme, om intimitet och närhet. Små koppar kaffe i stället för kramar helt enkelt.”

Det är ett oerhört varmt porträtt av en mamma som verkar vara ändlöst generös, vis och kärleksfull. Theodor förblir alltid hennes pojke och hon överser med alla hans brister. Hon kan till och med ta risken att dricka en kopp kaffe han har tillagat utan att veta om den är tillräckligt söt!

Hon saknar sin man gränslöst, saknar sin numera svenska son och barnbarnen i Sverige hon sällan träffar.

Theodor undrar varför hon inte går sönder av så mycket kärlek men samtidigt verkar det vara just kärleken som håller ihop denna sprödstarka 92-åring.

Och när han försöker säga nej till en kopp kaffe hon just gjort så:

bevärdigar hon inte sådan nonsens med ett svar utan nöjer sig med att dra handen genom mitt hår. – Du har aldrig lärt dig kamma dig.

Boken är ibland nästan för rörande och sentimental, men ibland är det just sånt man behöver. Dessutom lär man sig lite om Greklands moderna historia och det är ju aldrig fel.