Över havet till ett nytt land

Klicka och låna

Jag har läst en naken skildring av ett liv som börjar i Irak och fortsätter i ett land långt därifrån. Bokens huvudperson, som i början av berättelsen är åtta år, står boken igenom och pendlar mellan två länder.

Regnet luktar inte här: ett familjeporträtt, av Duraid Al-Khamisi, handlar om att söka sin identitet. Det är också en berättelse om Sverige. Journalisten och författaren Al-Khamisi skildrar sin egen familjs flykt via Jordanien och därefter upp genom Europa. Den sista sträckan avverkas via båt  från Litauen till Gotland.  Östersjöns stormande vågor skrämde slag på de människor som tillsammans med Duraids familj färdades i den överfulla lilla fiskebåten. Med hopp om en trygg framtid i Sverige har alla på båten betalat smugglare för att kunna nå sitt mål. I december 1994 kommer så  familjen Al-Khamisi till Sverige. Under några år på nittiotalet kom för övrigt tretton flyktingbåtar till Sverige från Baltikum på liknande sätt.

Al-Khamisi låter hela sin familj komma till tals i boken, och den delen av boken är som en intervjubok. Annars är det den vuxne Duraid som låter oss ta del av sin egen personligt präglade berättelse.

I Irak var familjen Al-Khamisi välbärgad. Fadern var guldsmed, ett yrke med hög status. I Sverige var det inte möjligt att utöva detta yrke och fadern blir stående utanför den svenska arbetsmarknaden. Att anpassa sig till det svenska samhället blir en svår prövning för familjen. Ändå var en flykt från det konflikthärjade Irak nödvändigt om än mycket smärtsamt.

Boken är ett inlägg i den aktuella integrationsdebatten och jag blir starkt berörd av den berättelse som växer fram i den cirka två hundra sidor tjocka boken.

Låna Duraid Al-Khamisis angelägna och mycket intressanta bok på Stadsbiblioteket!