Moral

Jag valde att läsa Lyra Ekström Lindbäcks augustprisnominerade roman Moral eftersom jag tänkte att den skulle vara underhållande. Det var den verkligen men den var också så mycket mer.

Boken är skriven till ett ”du”. Jaget är Anna och du:et är en man som är chef för ett etikcentrum i Tjeckien. Anna söker sig dit efter att ha läst mannens artiklar. Hon blir doktorand och ska forska om etik och skönlitteratur. Han blir hennes handledare och hans fru blir hennes biträdande handledare. De flörtar, hon vet precis vad hon gör och vad han vill, och snart inleder de ett förhållande.

Det blir långt ifrån hett, tyvärr. Hans ivriga kyssar och tafsande framställs som något snuskigt och lite obehagligt. Hon verkar inte alls tända på honom utan på vad han representerar, på deras situation. Hon klär sig i knästrumpor och kort kjol som om hon klädde ut sig. Hon beskriver alla möjliga intima detaljer från deras möten. Hon skriver senare att hon ger sitt fiktiva jag namnet Anna för att det är så generiskt, för att berättelsen är så generisk. 

Från första flörtandet resonerar hon över vad allt betyder, hur deras handlingar kan tolkas ur ett moralfilosofiskt perspektiv. Det blir just resonerandet som utgör romanen. Själva agerandet och händelserna är mer eller mindre oundvikliga, som att de inte har något val, och fungerar mest som objekt för hennes analys. Hon skriver att boken är baserad på verklighet men att eftersom hon skriver en roman behöver hon inte skriva sanning. Det är hennes version och hennes analys hon vill skriva.

Trots att hon frigör sig från ansvaret att skriva sanning så är det svårt att inte påverkas av hennes ord. Handledaren framstår på alla sätt och vis som en total tölp. Han är otrogen mot sin fru, som han jobbar med, på deras gemensamma arbetsplats. Han är inte ens kär i Anna som ju är den tredje kvinnan. När Anna inte ger honom den bekräftelse han så desperat söker så tar han ut ilskan på henne i akademiska sammanhang. Hon målar en bild av en patetisk, känslomässigt omogen man.

Det var inte heller så särskilt svårt att googla fram vem handledaren är på riktigt (tips, så många etiska centrum med svenska chefer finns det inte i Tjeckien. Jämför med källorna i Lyra Ekström Lindbäcks avhandling och voilá!).

Det är just det som jag tycker är väldigt underhållande med Moral. Är det omoraliskt att skriva om handledaren på detta sätt när det är så lätt att avkoda vem det är? Hade det inte varit skönlitteratur så hade väl detta rimligtvis varit förtal? Som sagt är det detta som hennes avhandling handlar om och jag blir faktiskt lite sugen på att läsa den. 

Jag gillade verkligen att författaren skrev så fritt. Jag fick känslan av någon som är djärv nog att skriva ner sina tankar precis så som de är. Om tankarna stämmer in med verkligheten eller inte är sekundärt.

Moral finns även som e-bok i appen Libby.