Detalj från omslag till Margaret the First av Danielle Dutton. Catapult publisher.
Margaret the First
Ibland kan intresse för en bok väckas bara av ett vackert omslag, vilket hände för mig i det här fallet med den romanen Margaret the First av Danielle Dutton.
Margaret the First (2016) av Danielle Dutton är ett fint skrivet porträtt och livsredogörelse för den brittiska hertiginnan Margaret Cavendish av Newcastle (1623-1673), som under sin tid var omtalad för ett visst mått av excentricitet och för att klä sig i makalösa klänningar, vilket i flera lägen tycks ha orsakat skandal. Vad som dock mer fascinerande var att hon tycks ha varit en av de få kvinnor som deltog i vetenskapliga och filosofiska samtal i offentligheten.
Margaret the First (som ännu endast finns utgiven på engelska) är skriven ur Margarets perspektiv, där läsaren får följa med hennes tankegångar och iakttagelser av sin samtid och sin egen ställning som aristokratisk kvinna i 1600-talets England. Dutton beskriver skeendena med ett mycket vackert och målande språk som både känns modernt men samtidigt stilmässigt knyter an till tidsperiodens elegans. Som kvinna under hennes tid var det inte enkelt att hävda sig i de kretsar av samtida manliga filosofer och vetenskapsmän och det är just denna kamp för erkännande och acceptans som innebär att boken känns högst aktuell idag.
I had rather appear worse in singularity, than better in the Mode
Margaret Cavendish skrev många vetenskapliga böcker, men den bok som visade sig få störst genomslag var hennes utopi The Blazing World (1666). Många hävdar att hon var den första författaren i genren och dessutom var den första att skapa en litterär feministisk utopi. I boken presenterar hon en värld där en kvinna kidnappas av sjömän, men när skeppet når Nordpolen dras hon, som enda överlevande, in i en utopisk värld där kvinnan är en fullvärdig samhällsmedborgare. I förordet till den svenska utgåvan (Den Lysande Världen) presenterar litteraturvetaren Sara Ljungquist ett kritiskt förhållningssätt till den litterära historieskrivningen, där det främst är manliga författare som lyfts fram som pionjärer, medan kvinnliga författare tenderar att avfärdas och glömmas bort.
Läser du gärna romaner om historiska kvinnor vill jag även tipsa om Anna Hedlins Den som vill ha hare till frukost måste jaga om natten (2014). I denna bok, som också är av mindre omfång, får läsaren följa tudordrottningen Anne Boleyns liv i kortare fragment fram till dagen för hennes avrättning. Ni som har koll på brittisk historia vet ju att Anne Boleyn (1501-1536) var Henrik den XIIIs andra fru, som han sedan valde att avrätta för bland annat häxerianklagelser. I hennes korta liv var hon en stor förespråkare för reformationen och hon har omtalats som ”den mest inflytelserika och betydelsefulla regentgemålen England någonsin haft”. Boken finns att låna både som tryckt bok och e-bok.
