Holly Black berättar ännu en mörk saga

Den amerikanska barn- och ungdomsboksförfattaren Holly Black har skrivit en rad med utmärkta fantasy- och urban fantasy-böcker. Några ur högen för ungdomar är Den kallaste flickan i Coldtown (The coldest girl in Coldtown), Den mörkaste delen av skogen (The darkest part of the forest) och Den vita katten (The white cat) med efterföljande delar. Vågar påstå att samtliga är objektivt bra på olika sätt – även om det är att sticka ut huvudet en gnutta.

Vad är det då hon gör som är så bra? Det som slog mig första gången jag läste en Holly Black-roman (det var för de intresserade Den kallaste flickan i Coldtown) är att hon är modig och att det inte går att lita på henne. Alltså, det är svårt att förutsäga vad som kommer hända och hon går inte alltid den lättaste vägen.

Detta är i allra högsta grad sant i den bok det ska handla om här – The cruel prince. En bok med ett varmt bultande hjärta i mitten med en ibland opålitlig kropp runt om – så att säga.

De yngre systrarna Jude, Taryn och den äldre syster Vivienne Duarte lever i vår värld men deras mamma Eva har tidigare spenderat tid i den magiska, våldsamma och magiska ”fairy world”. Hon fick där Vivienne tillsammans med den före detta generalen Madoc – så äldsta systern Vivi är alltså till hälften människa och till hälften magisk. Boken börjar med att Madoc knackar på hos familjen (som då bor i vår värld) och dödar systrarnas mamma och nya pappa Justin Duarte. Madoc tar sedan med Jude, Taryn och Vivi till den magiska världen och där börjar äventyret som tvingar Jude att växa upp tidigt, handskas med hovintriger, stå ut med sadistiska prinsar och prinsessor som väldigt sällan (om någonsin) spelar schysst samt tvingas upptäcka en ovälkommen kärlek till en svår person.

Om en är en av de odödliga (alltså en av det magiska folket) så kan en färdas mellan fairy och vår värld. Vilket de gör. Vivienne för att träffa sin mänskliga dödliga flickvän och alla systrarna för att besöka den värld de blev slitna från då deras föräldrar dog under Madocs svärd framför deras allt för unga ögon.

Boken är full med intressanta och, inte sällan, roliga karaktärer – i den magiska världen finns allt från älvor, troll, sjöjungfrur (och ”sjömän” om de nu heter så på svenska – merman på engelska) och varelser som är svåra att beskriva. En av dessa är en sömmerska i Madocs hov som syr kläder till Jude och som, av någon anledning, har fötterna vända bakåt vilket gör hennes sätt att gå lite speciellt. Boken är rik på sådana detaljer. Jag fastnade särskilt för att de, förutom märkliga hästar, har gigantiska paddor som riddjur.

Så var det det där med Game of Thrones-känslan. Det är svårt att beskriva den utan att förstöra läsningen men vänta er både det oväntade och det brutala. Och förälska er inte för mycket i karaktärerna. Det är ett tips.

Jag kan säga mycket mer men tänker överlämna åt dig som läser att upptäcka den fascinerande värld Holly Black har skapat åt oss (bara åt oss vilket är lite coolt). Det finns också två delar till som tar historien vidare – The wicked king (har läst denna också och den är minst lika bra som The cruel prince) och The queen of nothing. Tillsammans utgör de trilogin The folk of the air.

Det verkar för övrigt som om boken skall bli film men vet inte när. Hoppas snart.