Facklitteratur

Detalj ur omslaget till "1918 : året då Sverige blev Sverige" av Per T Ohlsson. Albert Bonniers förlag.

1918: året då kvinnorna demonstrerade i Göteborg

Publicerat 25 januari 2018 | Av |

Hundra år har passerat sedan 1918, som Per T Ohlsson kallar ett svenskt revolutionsår. Ohlsson är författare till en nyutgiven bok som handlar om året då Sverige blev Sverige.

Det är en riktigt intressant och allmänbildande bok som Per T Ohlsson skrivit. I tolv kapitel, ett för varje månad, redogör författaren för olika historiska händelser i Sverige just det året. Även skeenden utomlands som påverkade Sverige på olika sätt, berörs i boken. Exempelvis ägnas utrymme åt revolutionen i Ryssland året innan, första världskriget och inbördeskriget i Finland.

På flera områden tog landet viktiga kliv mot det nutida välfärdssamhället. 1918 markerade början till en modern sociallagstiftning och en ny fattigvårdslag som ersatte ett allmogebaserat system med bland annat bortauktionering av fattiga till lägsta kostnad. Ett utredningsförslag att gifta kvinnor skulle bli myndiga och inte vara juridiskt underordnade sina män presenterades också. Nya karriärvägar, som ditintills varit omöjliga, öppnades för kvinnor inom juridik och utbildning.

Under året drog en fruktansvärd sjukdom in över landet och innan året var slut hade sjukdomen skördat 27 000 dödsoffer. Av Sveriges 5,5 miljoner invånare insjuknade en halv miljon i epidemin spanska sjukan. Det blev en mycket svår påfrestning för landet.

Inom kulturområdet öppnades en uppmärksammad separatutställning med konstnären Nils Dardel. Hans motiv från resor i Paris, Orienten och Japan fick svenskarna att öppna ögonen för bilder från världen utanför Sverige, som vid denna tid var ganska isolerat.

En ung man i Filipstad sjöng kupletter i Ordenshuset. Det var en man som skulle bli välkänd, nämligen Nils Ferlin. Det var ransoneringstider och brist på de flesta varor. Svartabörshandeln frodades. Ville man ha tobak fick man nöja sig med det som för tillfället fanns till hands. Ferlin skaldade:

”Men se man röker vad man får
och tänk ändå så gott man mår
utav körsbärsblad och fenkol
Ja, också stenkål
I röket går”

Hur var det då med kvinnorna i Göteborg? Jo, den 2 juni arrangerade organisationen LKPR (landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt) en stor gatudemonstration där tusentals kvinnor deltog. LKPR var den viktigaste organisationen för kampen om kvinnlig medborgarrätt. Dess förgrundsgestalt och ledare var Frigga Carlberg, som var bosatt i staden. Hon var socialarbetare och startade bland annat flera barnhem. Frigga skrev också artiklar och höll föredrag om kvinnokampen. Bakgrunden till demonstrationen var att det i första kammaren hade blivit avslag på kravet om politisk rösträtt för kvinnor. Kvinnorna var arga och marscherade från Järntorget till Heden. På vajande plakat fanns bilder på tre personer som saknade politisk rösträtt vid denna tid; en mentalpatient, en fängelseintern och Selma Lagerlöf. Det var inte förrän den 17 december som det äntligen togs ett riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt.

Låna 1918: året då Sverige blev Sverige hos oss!