Zorba forever? Klassikerprat 3

På Stadsbiblioteket har vi under hösten i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan en programserie som heter Klassikerprat. Nu har turen kommit till den grekiske författaren Niko Kazantzakis (1883-1957) och hans roman, Spela för mig, Zorba, från 1949. Föreläsare och samtalsledare är Torsten Rönnerstrand, som också är en av författarna bakom den aktuella boken Krisernas Grekland i politik och litteratur. I denna bok försöker Christina Heldner och nämnda Rönnerstrand förklara hur dagens svåra situation i Grekland kunnat uppstå. Landets politiska historia presenteras och i boken ges också litterära bilder.

Jag bestämmer mig för att läsa Kazantzakis´omtalade roman om Zorba och får glad i hågen tag i ett exemplar där Anthony Quinn dansar sin berömda Zorbadans på omslagsbilden. Romanen blev ju filmad på 1960-talet och många minns nog den då mycket populära svartvita spelfilmen som utspelar sig på den grekiska ön Kreta. Jag blir nyfiken på både romanen och filmen eftersom jag faktiskt inte läst eller sett någon av dem tidigare.

Sagt och gjort. Jag läser raskt den 273 sidor långa boken och bara för att göra en jämförelse så tittar jag också på filmatiseringen av boken. När det så är dags att summera mina intryck konstaterar jag att jag tycker boken är klart bättre än filmen. Vissa stycken i boken är verkligen en ren njutning att läsa.

Så här vackert beskriver exempelvis berättaren i boken det kretensiska landskapet: ”Det liknade en vacker prosa: väl ansad, fåmäld, befriad från onödigt bjäfs, kraftig och behärskad. Det skapade sin form med de enklaste medel. Det skämtade inte, det föraktade alla slags konstgrepp, det använde inget patos, det sade vad det ville med manlig strävhet. ” Vidare beskrivs landskapets oväntade känslighet och mjukhet med doftande citron- och apelsinträd. ”Och längre bort från det oändliga havet utbredde sig den oförgängliga och outtömliga poesin.”

Vackert, vackert och skrivet innan Kreta exploaterats av massturism och på den tid då valutan var drachmer. Det var tider det…

Spela för mig, Zorba är värd att läsas framförallt för bokens naturlyriska beskrivningar och de många livsfilosofiska strofer som ryms i texten. Dessa strofer vävs in i den handling som kretsar kring två män som befinner sig på Kreta för att försöka få igång en nedlagd gruva. Boken är full av dramatik, humor och allvar. Det handlar om samspelet mellan de två männen och deras möten med bybefolkningen på den grekiska ön. Det handlar också om kärlekslängtan, relationsproblem och frågor kring vår vistelse här på jorden.