Ulla-Britts tre bästa boktips 2019

Årets bokskörd har varit diger. Bland alla fantastiska böcker som jag läst under det gångna året kommer här min ”bästa-lista” för 2019: Vi börjar med nummer ett:

Konstnärsliv

Pia Schmidt de Graaf och Håkan Berg står bakom den fina biografin Systrarnas koffert: Alice och Hjördis Nordins skissböcker. Det är en biografi om två kvinnor som blev konstnärer; Alice (1871-1948) och Hjördis (1877-1969).

Alice Nordin var på sin tid en framstående skulptris, som kvinnliga skulptörer då benämndes . Hon var mycket produktiv och främst är hon känd för sina många poträttbyster. Hjördis Nordin, senare Tengbom, skulpterade även hon men gjorde framförallt illustrationer i tidningar och konsthantverk av olika slag. Systrarna levde som vuxna totalt olika liv men kärleken till konsten var stor hos dem båda.

Både Alice och Hjördis var under en period bosatta i Paris där de studerade konst. Hjördis beskriver det som att det var under Paristiden som hon verkligen levde. På ett målande sätt beskriver hon hur hon kom till sin första ateljé och hur en portvakt gick före för att visa ateljen. ”Hon låste upp en dörr- och himlen öppnade sig framför mig. Bokstavligt.”

Mjölkbudet

Nummer två på min lista är en roman av Anna Burns : Mjölkbudet.

Jaget i romanen, en ung kvinna på 18 år, bor i ett religiöst styrt samhälle präglat av angiverier och våldsamheter. Hon blir anklagad för att ha en relation med en gift man. Ryktena stämmer inte men ingen tror på henne. Dock är det sant att romanens huvudperson har en ”kanske-kille” i form av en bilmekaniker. Relationen känns ibland som ett riktigt förhållande men ibland som ett ”inte-alls-förhållande”, som Burns så träffsäkert formulerar det.

Den unga kvinnan älskar att läsa under sina dagliga promenader. Hon brukar läsa en artonhundratals bok ”eftersom hon inte tyckte om nittonhundratalsböcker eftersom hon inte tyckte om nittonhundratalet.”

Kvinnan kunde inte förstå vad som var så fel med att gå och läsa. Men det var ytterligare en sak som vändes mot henne.

Burns berättarstil är väldigt speciell och jag gillar starkt hennes sätt att skriva. Det är värt att läsa boken bara av den anledningen.

Barnamord

Sist på listan är biografin Det kom för mig i en hast: historien om barnamörderskan Ingeborg Andersson. Boken är en gripande berättelse om en ung kvinna vars liv förändrades totalt en dag i mars 1929, då hon tog livet av sina tre små barn. Författaren Maria Bouroncle, som debuterar med boken, är  släkting till Ingeborg. Bouroncle har fört upp det som tidigare var en familjehemlighet i ljuset och med sina efterforskningar har hon försökt att förstå hur denna tragiska händelse kunde ske.

Det är verkligen rörande att ta del av den här berättelsen där faktiska uppgifter kring Ingeborgs liv varvas med fiktiva inslag. I bokens inledande sidor förflyttas vi till begravningen av de tre barnen. De små, vita träkistorna är öppna. Det minsta barnet, Lucia, var bara några månader gammal, och i sin kista ligger hon på sidan och suger på tummen. Barnens mamma Ingeborg är inte närvarande på begravningen utan har direkt efter morden förts till Vänersborgs straffängelse, som blir hennes första anhalt i väntan på rättegång. Många år ska följa av institutionsvistelse för Ingeborg, som känner djup ånger för det hon gjort. Men det finns ingen förlåtelse att få för henne och tiden läker som bekant inte alla sår.