Boktips, Facklitteratur

Ulla-Britt Wendel. Foto: Sara Larsson

Ulla-Britts tre bästa biografier 2018

Publicerat 18 december 2018 | Av |

Ulla-Britt arbetar som bibliotekarie på enheten för Vuxna och äldre. Här tipsar hon om några biografier utgivna under det gångna året.

Härligt är att leva här

Om konstnären Paula Modersohn Becker (1876-1907) skriver författaren Marie Darrieussecq i boken Härligt är att leva här. En så fin titel på en högst läsvärd bok. Med hjälp av brev, dagboksanteckningar och album från barndomen har Darrieussecq skapat sig en bild av Modersohns Beckers liv som kvinna och konstnär i Tyskland och Frankrike. Med mycket kärlek tecknar hon ett porträtt av en expressionist med en stark vilja att bryta mot den tidens konventioner om hur kvinnor förväntades leva sina liv.

När Darrieussecq gästade Stadsbiblioteket tidigare i höst för att berätta om sin bok, tog hon bland annat upp hur hon själv blivit så betagen av det sätt som Modersohn Becker målade kroppar. Särskilt den nakenstudie av en liggande mor som ammar sitt barn lämnade ett starkt intryck på författaren.

Darrieussecq formulerar sig så väl när hon skriver om Modersohn Becker och hennes alltför korta liv. Ett citat ur boken:

Vi får inte glömma det förfärliga som lever tillsammans med härligheten, och det förfärliga i den här historien, om ett liv nu är en historia: att dö vid trettioett års ålder med sitt livsverk framför sig och ett arton dagar gammalt spädbarn.

Malström

Nummer två bland årets biografier är Malström. Sigrid Rausing inleder sin starkt berörande och mycket välskrivna bok så här:

Nu när allt är över tänker jag ofta på familjehistoria och minnen, på berättelserna som håller samman en familj och händelserna som kan splittra den. Förr trodde jag att de flesta olyckliga beslut och misstag kunde rättas till. Nu vet jag att vissa handlingar är oåterkalleliga och leder till landskap man aldrig kunnat drömma om.

Sigrid Rausing (född 1962) är förutom författare och redaktör för tidskriften Granta, också storasyster till Hans Christian Rausing. De växte upp i en familj med enorma rikedomar, som arvtagare till sin farfar Ruben Rausing (1895 – 1983), grundare av företaget Tetra Pak.

Med goda förutsättningar att få ett rikt liv, och då inte bara med tanke på ekonomiska omständigheter, växer syskonen upp tillsammans med mamma, pappa och ytterligare en syster. I Malström återges fragment ur syskonens uppväxtår men fokus i biografin ligger på broderns missbruksproblem, som eskalerar på 1990-talet. Broderns dåvarande fru, Eva Rausing (1964 -2012) var också hon inne i ett tungt missbruk vilket ledde till hennes tragiska död. Det är också detta dödsfall, som varit mycket omskrivet i pressen, som kan sägas vara själva crescendot i Malström. Sigrid Rausing beskriver hur hon, och resten av den omgivande familjen, står ganska maktlösa som anhöriga; den hjälp de så gärna vill ge når inte fram. Suget efter droger är överordnat allt annat och brodern och hans fru går mot undergången.

Bögtjejen

Som nummer tre bland årets biografier väljer jag Bögtjejen. Aleksa Lundberg, som föddes som pojke och fick namnet Mattias, skriver om sitt liv; hur det kan kännas att födas i en kropp som inte stämmer överens med känslan inuti. Om att vara pojke men ändå inte känna sig som en sådan. Lundberg är i dag bland annat skådespelare, journalist och transaktivist. Men vägen dit verkar inte ha varit lätt och i Bögtjejen blottas en minst sagt problemfylld uppväxt.

De första åren i Mattias liv tilläts han av sina föräldrar att klä sig i flick-kläder då han lekte. Detta även om hans pappa var ifrågasättande och inte alls uppmuntrande. Känslan av att inte passa in i det som förväntades av en pojke växte sig med åren allt starkare.

Funderingarna kring den egna könsidentiteten ledde så småningom till beslutet om en könskorrigering. Så här skriver Mattias, senare med namnet Aleksa:

Jag var en tjej född i fel kropp och efter operationen skulle det vara åtgärdat. Då skulle livet inte vara en sådan plåga att leva längre.

Men, konstateras i nästa rad: ”Så enkelt var det dessvärre inte.”

Trots allt ledde ändå operationen till att Mattias/Aleksa kom att trivas  lite bättre med sin kropp men förväntningarna på att alla identitetsproblem skulle lösa sig visade sig vara för högt ställda.

Biografin Bögtjejen ger en god inblick i problematiken kring kön, normer och livsval. Även om jag ibland studsar till över ordval och formuleringar i boken tycker jag att Lundbergs bok fungerar som en viktig dörröppnare till en för mig ditills ganska okänd del av verkligheten.

Kommentarer inaktiverade.