Svensk skräck från Bergslagens skogar
Har man inte bott på landet kanske man inte kan föreställa sig. Men jag vet hur det är när natten är så mörk att det nästan trycker på ögonen. Eller när man anar skuggor i skogen, skuggor som kan vara djur, träd eller kanske en mördare.
Deras hem blir den gamla direktörsvillan i skogsbrynet.
Men något är fel. Therese ser en främmande man i huset och i skogen. Är han verklig? Och någon lämnar hotfulla meddelanden till Sara. I bygden berättas om katastrofen i Lyktberget. Therese börjar forska i historien, och mörkret tätnar.
Kalldrag är en klassisk skräckberättelse, med alla klyschor. En stort mystiskt hus på landet, en kvinna med alldeles för mycket fritid och ett samhälle med mörka hemligheter.
Men Sköld gör det mycket läsvärt. Jag har lite svårt för dialogen mellan arbetarna på bruket och vissa av karaktärerna är lite väl ytliga. Men huvudpersonerna är levande och jag fastnar direkt för Therese och hennes stigande oro.
Och själva skräckhistorien är riktigt kuslig och väl berättad.
Miljöerna är perfekt skildrade, mörkret och fukten känns ända in på huden. Har man inte bott på landet kanske man inte kan föreställa sig. Men jag vet hur det är när natten är så mörk att det nästan trycker på ögonen. Eller när man anar skuggor i skogen, skuggor som kan vara djur, träd eller kanske en mördare.
Gillar du känslan i Kalldrag prova någon av dessa:
Hanna von Corswant – Barnflickan
Amanda Hellberg – Tistelblomman (Del i serie men kan läsas fristående. Del ett är: Döden på en blek häst.)
Susan Hill – Kvinnan i svart
Kristina Ohlsson – Sjuka själar