Påskekrim 3: Min syster, seriemördaren

Jan Mårtenson, Mari Jungstedt och Peter Robinson i all ära, men vad sägs om något lite annorlunda? Varför inte välja en storartad kriminalroman från Nigeria som påskekrim-läsning?

Trots att Korede och Ayoola är vuxna bor de med sin mor i föräldrahemmet i Lagos. Omgivningen häpnar över att två systrar kan vara så olika: den yngre strålande vacker och livlig, den äldre alldaglig och reserverad. Redan tidigt förstod Korede att det var hon som måste se efter sin självupptagna yngre syster. I boken avslöjas de fasansfulla hemligheter som binder systrarna samman i en aldrig sviktande lojalitet.

Den effektiva och ansvarsfulla Korede är upp över öronen förälskad i en tvålfager läkare på sjukhuset, där hon arbetar som sjuksköterska. När Ayoola trotsar sin systers uttryckliga förbud och oväntat dyker upp på kliniken händer det som absolut inte fick ske. Läkaren Tade börjar ivrigt att uppvakta den yngre systern.

Det är inte bara becksvart svartsjuka som förtär Korede. Hon har också anledning att frukta för läkarens liv. Ayoola har nämligen den beklagliga ovanan att knivhugga de friare som misshagar henne, vilket de alla tenderar att göra förr eller senare. Sedan blir det Koredes oangenäma uppgift att röja undan alla spår, inklusive liket. Den enda människa hon vågar anförtro sig åt är en patient på sjukhuset, som ligger i koma.

Oyinkan Braithwaites originella debut Min syster, seriemördaren utspelar sig i ett korrumperat och tryckande hett Nigeria. Språket är levande med en för mig tilltalande anstrykning av svart humor. Boken, som nominerades till Bookerpriset 2019, tar upp Koredes moraliska dilemman samt bjuder på en oväntad vändning på slutet.

“Min syster seriemördaren” passar för dig som uppskattar en kriminalroman som inte är av det vanliga stuket, som till exempel Vaggvisa av Leila Slimani.