Makten

Det är som om förmågan legat latent och egentligen varit där hela tiden. En elektrisk impuls längs med nyckelbenet. En slags variation av elektriska ålars metod att lamslå sina offer. 

Tunde upplever det första gången när han äntligen får en stund själv med tjejen han suktat efter hela sommaren. Han försöker skojbrottas i badkläder, i en klumpig förförelse, när han plötsligt känner en förlamande smärta och måste backa. Vad händer?

Och på kort tid händer det plötsligt överallt. Allie som regelbundet blir våldtagen av sin fosterfar kan äntligen bli fri. Roxy, dotter till en gangster, upplever sina första gnistor precis när hon som mest behöver det. Margot, en framgångsrik politiker upptäcker att hon fått kraften fast det var länge sen hon var tonåring, och måste gömma den väl för att kunna fortsätta sin valkampanj.

Snart får pojkarna åka speciell skolbuss för att de inte ska skadas. Snart är det upplopp i Indien. Snart dör en manlig president av en svårutredd hjärtattack och militären utrustas med elpistoler och gummiskor. Män börjar akta sig för att gå ut, medan tonåriga tjejer segervisst skrattar på gatorna dygnet runt. Snart kommer en ny religion med en kvinnlig gud. Saudiarabien vill ha ett nytt heligt krig för att allt ska gå tillbaka till det gamla. Snart är maktordningen helt omkullkastad.

Men blir världen bättre? Eller är det så att makt korrumperar, oavsett vem som har den? 

Makten av Naomi Alderman är ett så himla spännande tanke-experiment, men också en bra roman i sin egen rätt. Som en slags motsats till Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood (som för övrigt älskar Makten och kallar den, lämpligt nog, ”elektrifierande”). Ett klassiskt upplägg med ett antal personer vi följer omväxlande, varvat med ”dokumentära” bilder och artiklar som fyller i luckor och ger förklaringar till det som händer. Det är alltid ett effektivt sätt att hålla spänningen uppe, och här finns det ingen karaktär som känns tråkig. Som läsare är jag engagerad i allas öden och det är svårt att sluta läsa.

Makten skulle kunna vara en perfekt bokcirkelbok, med så mycket att diskutera. Är scenariot rimligt? Gör det skillnad att ha kraft i sin egen kropp och att ha ett vanligt vapen? Skulle ett mer fredligt maktövertagande fungerat bättre? Vad skulle man själv ha gjort av sin kraft?

Eller läs den bara för dig själv och känn din hjärna pirra lite!

Finns även som ebok både på svenska och engelska i appen Libby!