Ljus, ljus, ljus

Ljus ljus ljus av Vilja-Tuulia Huotarinen är en annorlunda ungdomsbok om kärlek som genom en väldigt bestämd berättarröst berättar och lägger sig i handlingen.

Upplägget är följande: Berättaren –  det vill säga jag-personen i boken, Mariia Ovaskainen – skriver en historia och berättar om själva skrivandet av boken samtidigt som den pågår. Förvirrande? Ja lite, men samtidigt lite kul om man är på rätt humör. Mariia för alltså en monolog med sig själv och läsaren om hur man ska börja skriva en historia, vilka fel man kan göra med sina karaktärer, hur man avslutar kapitel och –  ja – egentligen hela skrivprocessen.

Förutom partierna om själva skrivandet får vi följa den riktiga berättelsen om Maria och hennes förälskelse i Mimi och det är nog den som jag ändå gillar mest.  Mariia bor i Finland och året är 1986. Maria träffar Mimi och blir förälskad men livet är så klart inte helt enkelt. Både Mariia och Mimi har komplexa familjesituationer vilket så klart försvårar deras kärlek.

Ljus, ljus, ljus ställer krav på sin läsare. Handlingen hamnar lite i periferin och som läsare blir man gång på gång avbruten av berättarens skrivprocess. Detta är på gott och ont men jag tycker ändå att boken har något annorlunda och fint. Det märks att Vilja Tuulia Huotarinen inte bara skriver ungdomsböcker utan också är poet. Det är ett härligt språk som både är poetiskt och lätt att följa.

Tisdag 30 september kl 18 kommer författaren och berättar om boken. Var? Trappscenen på Stadsbiblioteket. Välkommen!