I Mauds egna värld

I romanen Elizabeth är försvunnen är det två parallella händelser som är det centrala. Den ena händelsen går tillbaka många år i tiden. Mauds vuxna storasyster Sukey försvann mystiskt strax efter att andra världskriget tagit slut. Försvinnandet har aldrig klarats upp.

Sukey hade gift sig med Frank, som inte var särskilt omtyckt av Mauds familj. Var det han som låg bakom Sukeys försvinnande? Maud plågas av sina minnen, som finns djupt etsade i hennes hjärna. Samtidigt är hjärnan också starkt påverkad av tilltagande senilitet, och Maud upplevs av sin omgivning som mycket förvirrad.

Den andra händelsen ligger närmare nutiden. Maud är besatt av att försöka få reda på vart hennes väninna tagit vägen. Gång på gång upprepar hon mantrat att Elizabeth är försvunnen, vilket minst sagt tröttar ut hennes närstående. Det finns ingen som tar henne riktigt på allvar. För är verkligen Elizabeth försvunnen?

Det är intressant, men också lite ledsamt, att som läsare få följa Mauds vardag i en, för henne, förvirrad värld där hon inte längre tycks ha kontroll. Dottern försöker lotsa Maud i olika situationer, men det är oftast svår att få Maud att inse att hon till exempel inte ska köpa fler konservburkar än de som redan svämmar över i hennes kök. I flera andra, till synes banala, vardagssysslor behöver Maud få hjälp att klara dessa, vilket hon själv naturligtvis tycker är onödigt.

Trots sin senilitet tycks Maud ändå ha en frisk och intakt del av sin hjärna. Knivskarpt kan hon återge detaljer som rör barndomen och episoder som rör Sukey. Författaren Emma Healey låter Maud mot slutet av romanen också få en slags revansch och upplösningen är riktigt bra och lite överraskande.

Författaren Emma Healey är snart aktuell med en ny roman, Vissla i mörker, och jag ser fram emot att läsa den också! Denna gång handlar det också om ett försvinnande, men här står en tonårsflicka i centrum.