Manusförfattare Marcus Linda Lindmark. Pressbild, Trans:it Presskit, Baba Books Förlag.
HBTQ-perspektiv i ungdomslitteraturen?
I höstas startade Angereds bibliotek och Stadsbiblioteket gemensamma bokträffar för lärare årskurs 7-9. Efter varje träff samlar vi boktipsen och utdrag från våra samtal här på bloggen under kategorin Ungdomsbibliotekarier om tonårslitteratur. Vårens första bokträff hade hbtq-tema, ett önskemål som kommit från lärare under höstens träffar. Denna gång var anmälan öppen för både högstadielärare och gymnasielärare.
Litterära skildringar av tonåringars utforskande av sin sexualitet är inget nytt. Det finns en lång rad tonårsromaner med sex som ingrediens, men om det förr ofta kunde handla om problematiserat sex och heteronormativt sex ser vi i dagens tonårslitteratur ett större utforskande av sexuella identiteter och en uppluckring av det heteronormativa. Syftet med träffen med hbtq-tema var att diskutera hur hbtq som genre skildrats och skildras i tonårslitteraturen och att diskutera dessa bilder.
“För tänk dig om alla heteroungdomar växte upp och alla böcker som behandlade heterosexuell kärlek beskrev det som något ingen kan leva ut, känna eller vilja. Hur skulle det påverka dessa ungdomar, att alltid intalas att de är fel och ofria att leva som de vill?” (Linus Fremin)
Skiljer sig skildringarna åt då och nu? På vilka sätt? Och hur undviker vi att exotisera när vi talar om hbtq? Vår förhoppning med denna lärarträff var att tillsammans hitta bra och intressanta diskussionsingångar inom ramen för hbtq i ungdomslitteratur. Att se betydelsen av öppenhet och medvetenhet, och att inte förutsätta eller reproducera heteronormativa uppfattningar. Att bryta tankemönster, arbetsmönster.
Till träffen kom engagerade lärare som redan arbetar med hbtqfrågor på sina skolor. De kunde berätta, och tipsa om inspirerande arbetssätt och metoder. Så drivs t.ex. på Angereds gymnasiet sedan ett antal år tillbaka ett projekt inom ramen för ämnet livskunskap om sex- och samlevnad – S.O.S – Snacka om Sex – som drivs av läraren Charlotte Persson. http://webnews.textalk.com/angeredswebben/s-o-s-snacka-om-sex Ett annat bra tips från en lärare var att utgå från ett könsneutralt språk i elevernas uppgifter.
Nyligen besöktes Göteborgs Litteraturhus av Elias Ericson (författare till Åror som handlar om en transperson) och Malinda Lindmark som skriver om transvestism i serieform. Malinda var inbjuden till träffen för att presentera och prata om sin delvis självbiografiska serie Trans:it, där 27 etablerade serietecknare i bild berättar Malindas komma-ut-historia. Malinda beskriver sin transvestism som en upplevd begränsning i vad mansrollen har att erbjuda. Vi talar om boken Trans:it som en möjlig ingång för elever och lärare att diskutera olika sätt att se på, prata om och konstruera kön.
I år kom även boken Min pappa Ann-Christine av författaren Ester Roxberg, i vilken Roxberg skriver om sin pappa som kommer ut som transvestit i vuxen ålder, pappa till tre barn och präst.
Att arbeta med hbtq i skolan och med eleverna handlar ju ytterst sett om att bekämpa fördomar, inte förutsätta heteronormativitet och se till alla elevers, oavsett könstillhörighet, jämställdhet och likabehandling. Litteraturen kan både användas i skolarbetet, t.ex. där en arbetar med övergripande tema som kärlek, och för eleverna att vidga sina världar och identifiera sig i.
Malindas boktips
Girl Alex, a personal Journey to transgender
Signe Bremer, Kroppslinjer, kön transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering
Richard J Novik MD, Alice in Genderland
RFSL Det är vår tur nu
Whats normal anyway?, tecknad serie
Helen Boyd, My husband Betty
Malinda berättade även om westprides skolprogram.
Böcker från Daniellas och Susannes bokpresentation:
Jenny Jägerfeld – Jag är ju så jävla easy going
Edelfeldt Inger – Duktig pojke
Emma Karinsdotter – Och himlarna ska falla himlarna ska falla
Moa Lina Croall – Sen tar vi Berlin
Hanna Jedvik – Kurt Cobain finns inte mer
Ingrid Sandhagen – En av dem
Annika Ruth Persson – Du och jag, Marie Curie
Carol Rifka Brunt – Låt vargarna komma
Håkan Lindquist- Dröm att leva
John Green – Den andre Will Grayson
—————————————————
En närapå heltäckande litteraturlista på temat hbtq (både vuxen och ungdom) har vi hämtat från bloggen: http://tekoppenstankar.wordpress.com/hbtq-bocker/ Sebastian Lönnlövs, som driver bloggen, har i år för BTJ Förlag gett ut HBTQ – böcker bortom normen.
Hos tekoppen finns även en god hbtq ordlista: http://tekoppenstankar.wordpress.com/hbtq-ordlista/ och en gedigen transskola: http://tekoppenstankar.wordpress.com/transskolan/
RFSLs hemsida är full av matnyttigheter http://www.rfsl.se . Tex. höra hemma (http://www.rfsl.se/public/rfsl_horahemma_digital_lagre.pdf) eller Du har rätt att vara http://www.rfsl.se/?p=5780
Material för samtal och övningar med elever: http://www.hbtkompassen.se
Lärarnas Riksförbunds blogger är också bra, den här länken tex (har också facebooksida) http://lrbloggar.se/detoppnaklassrummet/har-du-koll-pa-vad-som-star-likabehandlingsplanen/
Ursprungligen videobloggande hbtq-ungdomar, videor på youtube och facebooksida: http://nyheter24.se/sex-blandat/532504-the-gayness-bloggarna-har-borjat
Youtube: https://www.youtube.com/user/TheGaynessInSweden
Föreläsning om hbtq från Sensus https://www.youtube.com/watch?v=46r4pHFF8fs
6 svar till “HBTQ-perspektiv i ungdomslitteraturen?”
Kommer inte Ann-Christine ut som transsexuell snarare än transvestit? Viktig begreppsskillnad isf.
Med Malinda diskuterade vi begreppsskillnaden vilket inte framgår så tydligt i inlägget tyvärr. Du har helt rätt i att Ann-Christine kanske kan sägas vara mer transsexuell än transvestit. Ann-Christine Roxberg svarar själv så här i P4 Blekinge:
”Ann-Christine får ofta frågan om vad hon egentligen är. Man eller kvinna? Transexuell eller transvestit? Men hon vill inte sätta någon etikett på sig själv.
– Jag gillar inte fack och etiketter. Kalla mig transperson. Trans betyder att gå över till andra sidan och det har jag ju gjort när det gäller attribut som kvinnokläder och namn, säger hon.
Att folk har ett stort behov av att veta ”vad” folk är, tror hon beror på trygghet.
– Vi vill ha ordning och räta rader. Det ger en känsla av trygghet att veta vad en människa är. Men först och främst är vi alla människor, räcker inte det?”
Tack för fantastiskt intressant och matnyttigt inlägg
Det känns inte ok att vi skriver att Elias bok åror handlar om transvestism. Det är uppenbart att det är en person som vill ses som en han och ingenting annat. Har ni verkligen läst den alls? Jag förstår inte varför ni inte använder begreppet transperson rakt av om ni ändå inte kan skriva om det på ett sätt utan att det blir fel.
Hej Malin.
Vi ber om ursäkt då det ska stå transperson och vi ändrar det i texten.
Vår avsikt var att lyfta och inte stjälpa. Vi har läst Åror och tycker mycket om boken. Just därför vill vi lyfta den för lärare att arbeta med i skolan och även där lyfta begreppsskillnader. På vår bokträff diskuterade alla medverkande begreppsskillnad mellan transvestism och transsexualism och vi har lärt oss och förstår skillnaden.
Hej!
Jag förstår att ni har haft goda intentioner, men det gör ingen transperson gott om begreppen blandas ihop och sprids vidare som fakta till okunniga. Men fint att ni ändrar! Och jättebra att ha som ett tema med lärarna!