Härliga rysningar
Ibland kan vi behöva läsa något ruggigt för att hålla oss trollbundna på spårvagnen, bussen eller tåget. Vad kan vara lämpligare än en splitter nyutgiven psykologisk thriller där handlingen uppehåller sig mycket kring tåg och där Hitchcock-stämningen ligger tät över sidorna?
För att hålla skenet uppe pendlar Rachel till London med 8.04 tåget varje morgon, trots att hon fick sparken från jobbet för flera månader sedan. Dagarna fördriver hon med att pimpla vin och terrorisera sin före detta man. Mycket tid går också åt till att spionera på och fantisera om det glamorösa äkta par vars hus ligger precis där tåget brukar sakta in vid ett signalljus. När Rachel får reda på att kvinnan i huset försvunnit, så kan hon inte låta bli att blanda sig i fallet. Hon har en mycket bestämd uppfattning om vad som har hänt och snärjer in sig i fallet upp över öronen. Allt är dock inte vad det ser ut att vara.
Författarens beskrivning av Rachels alkoholberoende och väg utför i samhället är riktigt, riktigt obehaglig och mycket övertygande. Det positiva med Rachels fuskande som detektiv är att hon – åtminstone tillfälligt – får en anledning att försöka hålla sig nykter.
Ryktet om Kvinnan på tåget av Paula Hawkins har spridits via media och i än högre grad via mun till mun-metoden vilket gjort vår reservationskö gigantisk. Medan du väntar på att komma fram i kön är mitt tips att du lånar böcker av pålitliga Ruth Rendell. Hon gick bort helt nyligen, 85 år gammal, och har skrivit en lång rad utmärkta psykologiska thrillers under eget namn samt under pseudonymen Barbara Vine. För de läsvärda, mer traditionella deckarna med svärmorsdrömmen kommissarie Wexford använder Rendell däremot alltid sitt rätta namn.