HÅRDA PAKET 2: PAPPAKLAUSULEN

Jonas Hassen Khemiris snillrika femte roman handlar om ett senkommet pappa-uppror. Den vuxna sonen har efter många om och men beslutat sig för att säga upp den så kallade “Pappaklausulen”. Termen syftar på det arrangemang som han och hans far har. Som kompensation för att sonen sjutton år tidigare fick överta pappans lilla etta med kokvrå i Stockholm City handhar han dennes post och ser till hans affärer. Han förser därtill sin far med tak över huvudet när denne vistas i Sverige, vilket han gör regelbundet var sjätte månad för att kunna behålla sitt svenska pass och få tillgång till svensk sjukvård.

När fastigheten efter ett par år ombildades till bostadsrätter passade sonen på att köpa loss lägenheten och kamma hem en rejäl vinst på kuppen, då han så småningom sålde och flyttade till en söderförort. Ett val som hans pappa omöjligt kan begripa. Denne tycker överhuvudtaget inte att sonen tagit tillvara sina chanser i livet och är besviken “för att han tjänar mindre än sina studiekamrater”.

En gång i tiden var pappan helt annorlunda, men efter skilsmässan har han mestadels varit frånvarande. Och för varje år som går blir han alltmer krävande. Han tycks vara en ganska misslyckad figur, fördomsfull, ständigt missnöjd och till råga på allt snuskar han ner sonens kontor, där man inhyser honom när han är på besök.

Sonen är för tillfället pappaledig från sitt jobb som “motvillig” ekonom med författardrömmar. Han uppvisar dåligt självförtroende i papparollen, har en tendens att oroa sig och gå omkring och älta saker i det oändliga och söker hela tiden bekräftelse. När sambon pinnar iväg till jobbet på morgnarna, kan han inte låta bli att avundsjukt snegla efter henne.

Romanen är snarast diskbänksrealistisk. Författaren sparar inte på krutet när han detaljerat redogör för ständiga blöjbyten, lägenhetens tillstånd av kaos, vaknätterna med mera med mera.

Pappaklausulen är en familje-, kärleks-, samlevnads-, samtids- jämte Stockholmsroman på en och samma gång och utspelar sig under nio intensiva dagar. Den skildrar en dysfunktionell familj, där sonen kämpar för att inte göra om sin fars misstag. I boken ryms, förutom en pappa och en farfar, också en vilsen syster, en  flickvän, en upptagen farmor, en ettåring, en fyraåring samt en förvirrad pojkvän.

Det man som läsare först och främst frapperas av beträffande Pappaklausulen är att inte ett enda egennamn figurerar i boken. Varje person beskrivs enbart i förhållande till övriga familjemedlemmar. Vad sägs om  tungvrickande benämningar som: “en flickvän som är mamma som arbetar som jurist” eller “en farfar som känner sig som en farfars farfars far” eller varför inte “en dotter som är ett barnbarn som är ett fotbollsproffs som är en draktämjare som är en ninja med eldkraft är fyra år gammal men nitton miljarder stark”.

Jonas Hassen Khemiri skriver avspänt och elegant. Han är fenomenal på att måla upp livfulla tragikomiska scener och utvinna mesta möjliga ur i pinsamma situationer. Khemiri verkar ha lätt för att gå igång på antihjältar, tämligen misslyckade individer, som han sedan hanterar med ömt överseende.

Låna och läs du också! Sätt upp dig i kö eller låna som e-bok.