Till vänster: Piotr Zettinger ur Fading Stories. Till höger: Sanna Sjöswärd. Foto: Sanna Sjöswärd
Fading Stories – Förintelseöverlevares vittnesmål
Under närmare tre års tid har fotografen Sanna Sjöswärd intervjuat och porträtterat ett tjugotal personer som överlevde Förintelsen. Resultatet blev utställningen Fading Stories. Här berättar Sanna om arbetet med utställningen.
Jag heter Sanna Sjöswärd och jag är fotografen och författaren bakom utställningen Fading Stories. I den här texten vill jag berätta om mitt arbete med utställningen och varför jag tycker att den är viktig för vår tid.
Fading Stories är en utställning som består av porträtt och berättelser från några av de sista överlevande från Förintelsen. Det är människor som har upplevt det största massmordet i historien, där sex miljoner judar och miljontals andra människor mördades av nazisterna under andra världskriget.
Jag ville göra den här utställningen för att jag kände att jag ville göra en viktig insats för att öppna människors ögon. Jag ville uppsöka Förintelsens överlevande för att intervjua dem, för att få dessa ögonvittnens beskrivningar, tankar och upplevelser nedtecknade både i bild och text. När jag fattade beslutet blev det bråttom. De människor jag har intervjuat och fotograferat har samtliga uppnått hög ålder och jag kände så starkt att de måste få vittna innan det skulle vara för sent!
Utställningen Fading Stories handlar om personliga berättelser i direkt anslutning till varje porträtt som levandegör dessa människors vittnesmål – även om de sedermera gått ur tiden. Det blir en stark, reell upplevelse för alla som tar del av den och som därmed inte går att blunda för eller förneka. Vi tror oss känna till andra världskrigets fasor och Förintelsen, men så är inte fallet. Vi lurar oss själva om vi tror det och det är oerhört farligt för framtiden!
Efter kriget sade människor ”aldrig igen!” men alltför många tycks ha glömt de orden. Människor med starka nazistsympatier dyker upp, sprider sina diaboliska budskap och sätter skräck i speciellt vår judiska befolkning. Särskilt i Malmö har vi sett prov på detta. Som Elie Wiesel, en av de mest kända överlevande från Förintelsen, sade:
Att glömma offren innebär att döda dem en andra gång.
Därför är det så viktigt att vi lyssnar på de överlevandes röster, lär oss av deras erfarenheter och hedrar deras minne. Det är vår skyldighet mot dem som inte överlevde, mot dem som fortfarande lever och mot dem som kommer efter oss.
Hur gick arbetet med utställningen till och vilka var de största utmaningarna?
Arbetet med utställningen var både givande och svårt. Det tog mig flera år att hitta, kontakta och besöka de överlevande som jag ville intervjua och fotografera.
Det var inte alltid lätt att få de överlevande att öppna sig och berätta om sina trauman. Många av dem hade aldrig talat om det som hände dem under kriget, inte ens till sina närmaste anhöriga. Andra hade berättat sin historia många gånger, men det var ändå smärtsamt att återuppleva den.
Jag försökte att vara så respektfull, lyhörd och empatisk som möjligt. Jag lät dem berätta i sin egen takt och på sitt eget sätt. Jag ställde frågor som jag tyckte var relevanta och intressanta, men jag pressade dem aldrig att svara på något som de inte ville. Jag var också noga med att få deras samtycke till att använda deras porträtt och berättelser i utställningen.
Det var också en utmaning att välja ut vilka porträtt och berättelser som skulle ingå i utställningen. Jag hade intervjuat och fotograferat över 23 överlevande. Jag ville ha en variation av ålder, kön, bakgrund och erfarenheter. Jag ville också ha en balans mellan det hemska och det hoppfulla, mellan det personliga och det allmängiltiga, mellan det historiska och det aktuella.
Jag valde slutligen ut 20 porträtt och berättelser som jag tyckte representerade de överlevandes mångfald och styrka. Jag valde också ut några citat från varje berättelse som jag tyckte var särskilt gripande eller tankeväckande. Jag skrev också en kort presentation av varje person som gav lite bakgrundsinformation om deras liv före, under och efter kriget.
Samtalskväll på trappan
Den 10 oktober får Stadsbiblioteket besök av Piot Zettinger, en av de överlevande som porträtteras i utställningen. Piot var fyra år när han år 1942 smugglades ut ur gettot i Warszawa genom kloakerna och sedan gömdes tills kriget var över. Han lever idag i Sverige och föreläser ofta om sitt liv under kriget och om flykten undan en säker död i förintelselägret Treblinka.
Sanna Sjöswärd är även författare till boken Hatet mot Judarna tillsammans med Björn Wiman. Boken finns för försäljning under 10 oktober av Sanna Sjöswärd.
Fading Stories visas på plan -1 på stadsbiblioteket mellan 20 september och 20 oktober 2023.
