Skönlitteratur

Detalj ur omslaget till "De polyglotta älskarna". Albert Bonniers förlag.

Emmas tre bästa 2016

Publicerat 27 december 2016 | Av |

Emma Molldius, arbetar med bibliotekets e-böcker och e-resurser har pass i de flesta diskarna på biblioteket men känner sig mest hemma bland skönlitteraturen och litteraturvetenskapen. Tycker om att klura på tekniska utmaningar och har både programmering för barn och teknikdrop-in med e-bokshjälp i sitt schema.

En indragande kärlekshistoria med flera språkliga nivåer, en facklig serieroman och kärlek i Tjernobyl är handlingen i tre romaner som berört särskilt mycket under 2016.

Kärleksroman med tre huvudpersoner

Söker du efter en smart, snygg och indragande historia ska du läsa De polyglotta älskarna av Lina Wolff. Detta är ett kärleksdrama som tar sig an inte mindre än tre personers känslomässiga kärleksöde. Men boken är inget för den känslige. Det är ganska hårda scener som spelas upp i början av boken när Ellinor, den ena av huvudpersonerna för första gången träffar sin nätdejt Calisto, den framgångrike litteraturkritikern. Genom Calisto vävs sedan de två andra huvudpersonerna in. Calisto är besatt av ett manus som den känslokalla författaren Max Lamas skrivit och som handlar om den sista markisinnan Lucrezia.  Det finns mycket att upptäcka i romanen i såväl språket som i karaktärerna.

En kärlekshistoria i Tjernobyl

Eftersom jag har en stor fascination för öde platser, blev jag mycket tagen av Madeleine Hesserus bok Elefantens fot. Handlingen utspelar sig strax utanför Tjernobyl i Ukraina och tar sin utgångspunkt i ett forskningscenter strax utanför Tjernobyl, ett par decennier efter olyckan. Genom tillbakablickar berättar Katarina, huvudpersonen, sin historia då hon arbetade på centret. Där undersökte hon som forskare generation efter generation av möss, sorkar, pilgrimsfalkar, hundar med mera som har fötts och dött inne i zonen och förändrats på olika sätt. I forskningsteamet finns också ukrainaren Grigorij. Han och Katarina förälskar sig i varandra och det blir en laddad förbindelse på många olika sätt.

Bästa serieromanen

Wage slaves – En memoar av en prekär migrantarbetare av Daria Bogdanska, är helt klart årets bästa serieroman. Serien skildrar Daria som försöker skapa sig ett liv i Sverige. Det är hennes första år i Malmö, där hon kommit in på serieskolan. Flytten till Malmö är en slags nystart i livet för henne men det blir inte riktigt som hon tänkt sig. Efter många tröstlösa vändor hos olika myndigheter tvingas hon jobba svart för att kunna finansiera sin tillvaro. Samtidigt som hon försöker skaffa sig ett liv med vänner, skola och fester upptäcker hon ganska snart att det inte står rätt till på restaurangen som hon arbetar på. Tillsammans med en journalist och facket driver hon en facklig process mot sin arbetsgivare.

Kommentarer inaktiverade.