Foto: privat
Det våras för bokcirklarna – Stadsbiblioteket intervjuar Iiris Seppele
Under våren 2021 kommer Stadsbiblioteket att vara medarrangör för några olika digitala bokcirklar, såväl äldre som mer nystartade. Med anledning av detta har vi valt att lyfta den digitala bokcirkeln som plattform genom att intervjua några av de bokcirkelledare vi samarbetar med. Och idag på Sverigefinnarnas dag passar det extra bra att prata om finska bokcirkeln!
Vi har pratat med Iiris Seppele, ledare för finska bokcirkeln.
-Berätta lite om dig själv och ditt intresse för bokcirklar!
Jag har alltid varit intresserad av litteratur och språk. Jag tror att mitt intresse för finska språket har förstärkts i och med att jag flyttade till Sverige 1981. Jag kom hit för att läsa ekonomi i Uppsala, som så många andra finländare på den tiden. Till Göteborg flyttade jag 2005. Jag hade deltagit i finska skrivarkurser i Kungälv på somrarna och skrivit artiklar om Göteborg i den sverigefinska kulturtidskriften Liekki, så jag hade några vänner här. Kaarlo Voionmaa grundade en läsecirkel i juni samma år, 2005. Naturligtvis ville jag vara med och senare lämnade Kaarlo över ansvaret till mig. Heli Vasara på Göteborgs stadsbibliotek var med och kunde hjälpa oss med lokaler i biblioteket från och med hösten 2006.
-Förra året fyllde ju finska bokcirkeln hela 15 år – stort grattis! Hur tror du att det kommer sig att cirkelgruppen har hållit ihop såhär länge?
Allt började med språkcafeét på Esperantoplatsen, men jag tror att samarbetet med stadsbiblioteket är väldigt viktigt för vår existens. Bra lokaler, centralt i staden som alla känner sig välkomna till. Dessutom har biblioteket alltid hjälpt oss med tillgång till de böcker som vi valt att läsa. Och så är finländare flitiga läsare! För många har det också varit viktigt att återta kontakten med modersmålet.
-Vill du berätta lite mer om hur det gick till när finska bokcirkeln bildades?
Läsecirkeln bildades i samband då jag flyttade till Göteborg från Eskilstuna. Som tur var kände jag redan människor med sverigefinskt kulturintresse och var som sagt med i Kaarlo Voinmaas mejllista. Den första boken vi läste var ”Yhdyntä”, skriven av Göteborgs egna finska författare Asko Sahlberg. Vi samlades ett par gånger på språkcaféet på Esperantoplatsen och fortsatte senare på hösten 2005 i Göteborgs Universitets lokaler tills vi hittade till biblioteket. Under dessa 15 år har det fötts många sverigefinska göteborgsförfattare, men vid den tiden tror jag att Asko var den enda. Vi har också fortsättningsvis läst Asko Sahlbergs och andra lokala författares böcker och de har flera gånger varit med vid våra sammankomster, vilket ger en speciell dimension i bokdiskussionerna.
-Hur går en typisk bokcirkelträff till hos er?
Det nya normala för närvarande är Teamsmöten, fast vi ser fram emot att träffas fysiskt igen! Vi gör i princip likadant. De som har läst boken får berätta om sina tankar, vilket kompletteras med en allmän diskussion. Det utesluter inte diskussioner under tiden, men det är viktigt att alla får tillfälle att berätta om sina egna tankar. Det är inte nödvändigt att alla ska ha läst boken. Man kan delta bara för att lyssna och bestämma om man vill läsa boken senare. Vi brukar i början höra efter om alla har läst boken, och kanske då tala om den utan att avslöja för mycket.
-Med start i januari och fram till maj 2021 kommer ju som sagt cirkelträffarna att ske via Teams, hur tycker du att det har fungerat såhär långt?
Det fungerar förvånansvärt bra med Teams. Nackdelen är att vi inte blir så många som vanligt och jag misstänker att digitala möten kan upplevas som en tröskel. Själv har jag blivit van vid tekniken först i och med pandemivågen.
-Vad anser du har varit positivt samt negativt med den här övergången från det fysiska rummet till Teams?
Det positiva med Teams är att vi har kunnat träffas under rådande omständigheter och att det fungerar. Men då det gäller en fri diskussionsgrupp, som en läsecirkel är, ser jag inte att det än så länge skulle ha tillfört något annat positivt. Vi delar inga dokument med varandra och behöver inte träffas oftare än en gång i månaden. Då vill man gärna ha ögonkontakt, utan webbkameras onaturliga grepp.
-Och slutligen, vilka råd skulle du vilja ge till någon som just nu går och funderar på att starta sin egen digitala bokcirkel?
Det är bara att sätta i gång och lita på tekniken! Det ger ju möjlighet att samla människor med samma intressen och smak för böcker i hela Sverige, kanske även internationellt. Det ger också bättre möjligheter att bjuda in och träffa författare, med rätt timing. Jag kan inte låta bli att nämna att vi hade besök av Sofi Oksanen i vår bokcirkel 29:e september 2007! Då var hon ännu inte något ”meganamn”, men besökte Bokmässan i Göteborg. Hon hade gett ut en bok, ”Stalins kossor”, som vi hade läst och hon ville gärna delta i vår bokcirkel. Ett par år efteråt hade hon fått alla priser i Finland samt Nordiska Litteraturpriset med sin bok ”Utrensning”. Då var det tusentals människor som köade till hennes framträdanden på Bokmässan och det skulle säkert ha varit omöjligt att få hennes tid.
