Boktips, Skönlitteratur

Detalj ur omslaget till "Convenience Store Woman" av Sayaka Murata. Grove Press.

Convenience store woman

Publicerat 22 juli 2019 | Av |

Keiko har jobbat 18 år i en närbutik. Hon gör allt som man ska, hälsar kunderna med ett glatt Irasshaimasé, och avläser vädret i detalj för att kunna förutsäga försäljning och lägga upp perfekta rader av smörgåsar, risbollar och kalla drickor.

Jobbet passar henne perfekt. ”Att vara människa” kommer inte naturligt för henne däremot. Sen hon var liten har hon varit osäker på det sociala spelet och betett sig underligt och till och med våldsamt ibland. 

Räddningen blir utbildningen på jobbet där hon får exakta instruktioner på vad som är ett lagom leende, hur man ska prata och vad man ska säga. På rasterna bevakar hon de andra anställda och kopierar deras sätt att prata och deras klädstil. Hemma tänker hon mest på hur hon ska förbereda sig så bra som möjligt för jobbet och sköter sömn och hygien på bästa sätt. Hon till och med köper alla sin måltider och allt hon dricker i den egna affären och känner sig nöjd med att hon, på sätt och vis då, bara består av affären också. Äntligen känner Keiko att det finns tydliga regler för livet.

Men familjen och vännerna är inte nöjda. De tjatar alltid om att hon borde skaffa ett bättre och mer vuxet och välbetalt jobb. Och om att hon borde gifta sig och bilda familj. Till slut blir pressen så stor att Keiko känner sig tvungen att agera.

Convenience Store Woman av Sayaka Murata är en minst sagt skruvad roman, olik det mesta. Den går snabbt och lätt att läsa fast den tyvärr inte är översatt till svenska (än i alla fall) och precis som Keikos värld känns den betryggande rationell och logisk. Samtidigt finns det något både poetiskt och komiskt i texten. Men under ytan uppstår många frågor om normalitet och livsmål. Och alla som varit singlar en längre period kan nog känna igen det absurda i att omgivningen uppmuntrar vilket förhållande som helst hellre än att uppmuntra valet att vara ensam.

Kommentarer inaktiverade.