Omslaget till "Bränn alla mina brev" av Alex Schulman. Bookmark förlag
Bränn alla mina brev
Det här är en bok jag fått rekommenderad från så många utan att vilja läsa den. Mest för att jag haft så svårt för Alex Schulman som jag upplevt som en självbelåten kändismobbare.
Bränn alla mina brev är spännande på en gång, med ett upplägg som en deckare. Schulman börjar med att berätta om ett eget äktenskapligt bråk som spårar ur och ger en föraning om skilsmässa. Något är allvarligt fel och han bestämmer sig för att gå på djupet med sig själv och sin egen familjehistoria.
Han går till en terapeut och ritar upp en karta över sin familj med raka streck mellan familjemedlemmar som har harmoniska relationer och taggiga streck mellan de som bråkar och bryter kontakten. Plötsligt blir mönstret tydligt. På pappans sida är det idel harmoni, på mammans är allting kaos.
Och han anar att det börjar med morfar, Sven Stolpe. Oerhört produktiv författare, forskare och översättare, men med notoriskt dåligt humör och en förkärlek för att förolämpa människor. Särskilt Olof Lagercrantz tyckte han illa om, och hans namn fick inte ens nämnas i hemmet.
Alex Schulman, som aldrig tidigare läst en bok av sin morfar, tar sig nu tid att läsa allt han gjort och upptäcker upprepade teman i hans romaner. Otrohet och opålitliga ”lösaktiga” kvinnor återkommer gång på gång och den ena ledtråden leder till den andra, tills allt börjar klarna.
Allt började en sommar 1932. Under några få dagar förändrades livet för alltid. För Sven Stolpe, för Olof Lagercrantz och för Svens fru Karin Stolpe. Och kanske, i förlängningen, också för deras barn och barnbarn.
Allting rullas upp lika spännande, med olika pusselbitar och brev som fogas ihop.
Det här är en berättelse så ödesmättad att det är svårt att tro att det inte är påhittat. Här finns allt: stor passion, mordförsök, livstider av krossade hjärtan.
Och det blir lite som ett försvarstal för Alex Schulman själv. Det finns skäl till hans elakhet, hans fientliga inställning till världen. Kanske. Någonstans blir jag också lite beklämd över att de här personerna blir så utlämnade, även om de alla är döda nu.
Hursomhelst förstår jag nu varför alla pratade om den här boken och jag är glad att jag äntligen läste den. Nu ryktas det om att den ska bli film också. Så låna innan reservationsköerna växer långa igen!
Arbetar mest med sociala medier, bland annat den här bloggen. Läser högt och lågt. Chicklit och litteraturpristagare. Bilderböcker och tjocka romaner.
