Bara ett barn

Alex är sju år och har det inte så bra i skolan. Han hänger inte med på lektionerna och slåss och svär så att de andra barnen är rädda för honom. Men när hans lärare upptäcker märken efter cigaretter på hans armar så misstänker de misshandel i hemmet.

Alex blir placerad i tillfälligt fosterhem. Mamman går med på att få hjälp för sina missbruksproblem, den våldsamma pappan håller sig undan. Allt verkar gå lite bättre ett tag, innan en ödesdiger midsommarafton gör honom till löpsedelsnyhet över hela landet.

Advokaten Sophia som redan är inkopplad angående misshandeln får företräda honom, och vi får också möta socialarbetare, fosterföräldrar, lärare och hans egen mamma som i korta avsnitt får berätta sin historia.

Jag läser sällan deckare och just den här boken blev jag mest intresserad av för att det handlar om ett barn. Och det känns i stora delar mer som en vanlig roman, speciellt eftersom nästan halva boken går innan det blir ett vanligt deckarbrott. Och även om man gissar sig till hur allt hänger ihop ganska tidigt är det spännande hela vägen till slutet av andra skäl än att lösa deckargåtan.

Det finaste med den här boken är att Alex verkligen är ”stökig” och inget litet lillgammalt charmtroll. Han är rejält våldsam, vägrar prata, svär som en otrevlig vuxen. Men när vuxenvärlden äntligen förstår hur svårt han har haft det är det så många som oroar sig för honom och gör sitt absolut bästa för att han inte ska hamna i den nedåtgående spiral som slutar i missbruk och kriminalitet som vuxen. Speciellt hans lärare och föräldrarna i det tillfälliga fosterhemmet som lyckas få lite kontakt med honom hur svårt allt än är. Då blir i alla fall jag alldeles varm i hjärtat.

Som läsare undrar jag ju om det är möjligt för ett så illa behandlat barn att gå igenom hela förskoletiden utan att någon lägger märke till den dåliga omsorgen och misshandeln och orosanmäler. Men kanske är det just så hemskt att sånt händer på riktigt.

Hursomhelst, om man vill läsa en deckare som upprör och berör är Bara ett barn ett bra val!

Och så är det lite roligt Malin Persson Giolito är dotter till Leif GW Persson. I en minnesvärd scen tittar advokaten Sophia på TV och ser en butter kriminalexpert som harklar sig och önskar att polisen kunde lämna honom ifred på hans ”jävla semester”:

Sedan tog han en kort andningspaus för att plocka av sig vad som såg ut att vara hans frus läsglasögon och snyta sig vildsint i sin egen gröna jaktväst.