Boktips, Skönlitteratur

Marias bästa romaner 2021

Publicerat 23 december 2021 | Av |

Mina bästa läsupplevelser under 2021 har ett genomgående tema – utanförskap. Jag funderar över om det är något som utmärker vår tids litteratur.  

Det tredje kriget

Den unga fransk-vietnamesiska författarinnan Line Papins bok, Det tredje kriget är en roman om tre generationer kvinnor. Ba, hennes dotter och dotterdottern Line. Line växer upp i Hanoi på 1990-talet, påverkad av krigen och sina förfäders förflutna. Vi får sedan följa hennes flytt från Vietnam till Frankrike och hur hon tappar fotfästet i sitt nya hemland. Allt är annorlunda. Kontrasten är stor mellan storfamiljens gemenskap och dörrar som alltid står öppna, mot Paris anonymitet och slutna rum. Line blir alltmer ensam och isolerad. Hon tystnar och vänder sin frustration inåt och slutar att äta. Hon blir en skugga av sitt forna jag. 

Det som jag främst fascineras av i denna släkthistoria, är hur Line Papin både gestaltar det vardagliga och familjära, men också det universella och för in historiska skeenden i det mest privata, genom att väva samman krigets fasor med den unga Lines inre strider. 

Em

En annan författare som också har sina rötter i Vietnam är den kanadensiska författarinnan Kim Thúy.  

I hennes senaste roman Em, skildras Operation Babylift, då tusentals föräldralösa barn evakuerades från Vietnam till USA i april 1975. Ni som älskade hennes debutroman Ru, kommer känna igen hennes vackra poetiska språk och berättelserna om Vietnams mörkaste historia. Men det är också en roman om sammanflätande öden och om kärlek.  

De oskiljaktiga

I romanen De oskiljaktiga av Simone de Beauvoir, skildras ett nära vänskapsförhållande mellan de unga kvinnorna Andrée och Sylvie, som styrs av dåtidens normer och borgliga konventioner. De är fångade av en tid där kvinnans valmöjligheter var starkt begränsade. Romanen är ett litterärt tidsdokument som utspelas i Frankrike i början av 1900-talet. Även om romanen inte är en självbiografi, så ligger många händelser nära Beauvoirs eget liv. Boken ansågs vara för intim och avslöjande för att publiceras när den skrevs 1954, men med adoptivdottern Sylvie Le Bon de Beauvoirs godkännande, kom den ut förra året med ett förord av Sylvie le Bon de Beauvoir och en magnifik översättning av Kristoffer Leandoer. Den innehåller också ett flertal fotografier och kopior av brev skrivna av de Beauvoir och vännen Zaza. 

Lisa och Lilly

Lisa och Lilly, den första delen i en fristående trilogi av Mian Lodalen, är en kärlekshistoria, som utspelar sig för drygt 100 år sedan. Tonårsflickorna Lisa och Lilly blir djupt förälskade i varandra, men tiden är inte mogen för deras kärlek. Det är en gripande läsning om förbjuden kärlek, men också en fin och målande Stockholmsskildring, som för tankarna till Hjalmar Söderberg. Romanen bygger på verkliga personer och händelser. 

Där livet är fullkomligt

Silvia Avallones debutroman Stål väckte stor uppmärksamhet i Italien, men fick även många läsare i Sverige. I Där livet är fullkomligt, får vi följa nio månader i sjuttonåriga Adeles liv. Hon växer upp i det fattiga höghusområdet Labriola och blir gravid med den småkriminelle ynglingen Manuel och ställs inför det svåra beslutet om hon ska behålla sitt barn, eller adoptera bort det. Parallellt får vi även följa akademikerparet Dora och Fabio som är bosatta i universitetsstaden Bologna. Deras relation är hårt ansträngd efter misslyckade försök att få det barn som de så desperat längtar efter. Deras hopp väcks när de får möjligheten att adoptera. Det är en stark skildring av samtidens Italien, som är präglat av klasskillnader, landsbygd kontra stad och könsroller som är fast förankrade och svåra att bryta. Den ställer frågor om identitet och om klasstillhörighet. Har vi möjlighet att välja att ta oss ur gamla traditioner och nedärvda livsvillkor?

Det långsamma livet

Abdellah Taïas senaste roman, Det långsamma livet, fortsätter han att undersöka vad utanförskap, ensamhet och krossade drömmar gör med oss människor. Vi får här följa Mounir, en homosexuell marockan, som är bosatt i Paris sedan många år. Trots att han är välutbildad, med doktorstitel från Sorbonne och behärskar det franska språket till fullo, blir han reducerad till en invandrare, ett hot, någon som inte hör hemma i detta land. Tiden är efter terrorattentaten i Paris 2015 och misstänksamheten och rädslan mot invandrare blir alltmer märkbar. Efter ett gräl med en granne, tillkallas polis och Mounir misstänks snart för samröre med Jihadister. 

Det långsamma livet är en roman om uppbrott, utanförskap och en mans sökande efter kärlek och sammanhang. 

Dröm och verklighet vävs samman och galenskapen står och lurar runt hörnet. 

Kommentarer inaktiverade.