Skrattar sist

Handlingen är vardagsnära. Det handlar om Paola, mellanbarnet i en familj där pappan är död. Det handlar om vänskap och lojalitet med jämnåriga , det handlar om mammas jobbiga konstnärskompis Camilla som bara målar snippor och snoppar, det handlar om en originell mormor som plötsligt blir smal och mår illa hela tiden, en morfar som är både egoist och världens bästa, om jobbiga syskon som är bra ändå, och en mamma som lastar sin cykel med helt galna grejer.

Men det är också en hel del spännande funderingar och tankeväckande upptäckter. Paolas stora intresse är ord och det blir ofta utvikningar i texten om vad ett visst ord betyder och var det kommer ifrån från början. Spännande för både barn och vuxna som intresserar sig lite för språk. Min åttaåring blev också oerhört förtjust i uttrycket ”What the frukt” som storebror Mille använder när han inte ska svära. 

Emi Guner skriver finkänsligt, så det är både roligt och engagerande och även riktigt sorgligt ibland. 

Men bilderna är nästan det bästa! I vanliga fall blir det gnäll hemma hos mig om bilderna i en bok är ”grå” (svartvita). Men när det är Maja Säfströms geniala illustrationer i perfekta svarta linjer, märkligt nog otroligt gulliga och personliga på samma gång, ja då duger det bra! Jag älskar att bilderna kompletterar texten också. Till exempel nämns aldrig pandemin i texten men på bilden från affären ser man plexiglas och handsprit (och en rolig skylt som annonserar att plastpåsarna kostar 1000:- från 1 juni).

Börja med Allas vän och fortsätt sen med Skrattar sist. Och håll utkik, ytterligare en bok är på gång!