Boktips, Facklitteratur

Detalj ur omslaget till "Jag kommer ihåg" av Peter Englund. Natur & Kultur Allmänlitteratur.

Sekreteraren berättar minnen

Publicerat 6 december 2018 | Av |

Jag faller direkt för bokomslaget och grips av en oförklarlig nostalgikänsla när jag ser fotot på Gunnar Sträng iklädd sina hängselbyxor, en leende Sigge Furst på en annan bild och så idolporträttet på Lill-Babs.

I min hand håller jag Peter Englunds lilla bok, Jag kommer ihåg. Sammanlagt 658 små korta ”notiser” med minnen fyller bokens 140 sidor. Tidsmässigt rör det sig om minnen från Englunds barndom och uppväxtår.

Förmodligen är det för att Englund och jag är födda samma år som jag delar så många minnen med honom. I boken blandas hans mycket personliga minnen med sådana minnen som hör till den officiella och nedskrivna nutidshistorien, främst från 60 och 70-talet.

Englunds bok är både underhållande och informativ. För mig är det ofta hög igenkänningsfaktor när jag läser de träffsäkra ”notiserna”.

Som:

Jag kommer ihåg ärtsoppa. Fast inte ur en plastkorv.

Och:

Jag kommer ihåg luddet som alltid samlades på pickupen.

Eller:

Jag kommer ihåg hur obehagligt det var att ta tempen i rumpan.

Förutom omslagsfoton där olika tidstypiska kändisar förekommer, finns i boken också foton av mer privat karaktär: ett klassfoto på några mellanstadiebarn, där jag dock inte lyckas urskilja Englund själv. Men jag minns tydligt de för tiden moderna blommiga mönstren på byxor och skjortor som några av barnen på klassfotot bär.

Englunds bok får mig att plocka fram mina egna minnesfragment som funnits lagrade någonstans djupt därinne i den delen av hjärnan där barndomsminnena finns. Ett efter ett kommer de fram.

Som:

Jag kommer ihåg den svarta telefonen av bakelit som stod i hallen och som absolut inte var flyttbar.

Och:

Jag kommer ihåg kemikalieaffären där det luktade så starkt av alla rengöringsmedel, färger och andra ”starka” varor. Jag tyckte om att gå till den affären med min mamma för jag tyckte att det luktade så gott där.

Eller:

Jag kommer ihåg att vi brukade köpa kärnmjölkslimpa i vår Konsumaffär. Limpan var sötad med sirap och fiberhalten var nog obefintlig tror jag.

Så här i Nobel-veckan uppmärksammar vi på bloggen några böcker som anknyter till Svenska Akademien respektive Nobelpriset i litteratur. Författaren Peter Englund,  är en svensk historiker. 2002 blev han invald i Svenska Akademien. Mellan 2009 och 2015 var han också Akademins ständige sekreterare. Sedan april 2018 har han ej deltagit i dess arbete.