Arrangemang

Foto från omslaget till "Åke Hodell" Natur och Kultur förlag.

Detta evenemang har varit och är inte längre aktuellt.

Samtal om musik – Åke Hodell

Publicerat 7 mars 2016 | Av |

Snart är det dags för nästa ”Samtal om musik” som kommer att handla om World Music. Om du missade det förra som handlade om Åke Hodell kan du ta igen det genom att läsa mer om honom här!

1941 störtar stridspiloten Åke Hodell på en slätt utanför Ljungbyhed. Mot alla odds överlever han. Olyckan sätter dock djupa spår och blir en vändpunkt för ynglingen som påbörjar en konstnärlig metamorfos från ett liv som revymakare och stridspilot, till modernistisk författare och elektroakustisk avantgardist.

Av en slump kommer författaren Gunnar Ekelöf i kontakt med Hodell under rehabiliteringen och får stor betydelse för Åkes tidiga utveckling. Tillsammans diskuterar de litteratur, musik, konst och åker på en bildningsresa till Rom. Ekelöf skriver dessutom förordet till debutsamling Flyende Pilot som ges ut 1953.

Åren som följer börjar Hodell uppträda i en krets av konkreta poeter som tar intryck av dåtidens litterära avantgarde. I denna tradition används bokstäverna mer för sina ljudmässiga och visuella kvaliteter, något som fortsättningsvis blir viktiga komponenter för Hodell. Exempelvis ser vi prov på denna tradition i boken Självbiografi,  i ljudcollaget General Bussig och i performanceverket Lågsniff. Under 70-talet fördjupar han sig i ljudkonsten och skapar en rad experimentella föreställningar för Sveriges Radios räkning och blir samtidigt en central figur i den legendariska konstföreningen Fylkingen. Värt att nämna ur Hodells senare utgivning är romanerna med självbiografiskt tema Skratta Pajazzo, Kråksymfonin, Elddopet och Galgenfrist. Av dessa böcker tycker jag Skratta Pajazzo sticker ut i positiv bemärkelse.

Återkommande teman i Hodells produktion är absurd humor, antimilitarism, uppluckrade gränsdragningar mellan fiktion/verklighet och användandet av det egna livsmaterialet. Inte minst flygolyckan gestaltas på olika sätt gång efter annan.

Ingången under senaste Samtal om musik var Hodells ljudverk från 1960/70 talet som presenterades på ett föredömligt sätt av radioprofilen Elena Wolay. Verken består av ihopklippta ord, musiksnuttar och ljudklipp som bearbetats av Hodell genom frasering, tystnad och upprepningar. Efter att vi lyssnat var det många av deltagarna som slogs av verkens musikaliska egenskaper där det ur ljuden uppstod en rytmisk puls som närmar sig musikens språk. Orden får på så sätt en dubbel betydelse, både som rytmisk grund i verken och i bokstävernas fonetiska betydelse. Helt i linje med den konkreta poesins teorier.

Den starka politiska tonen, inte minst i Mr Smith goes to Rhodesia (som under en lång period förbjöds från att sändas i Sveriges Radio) är också något deltagarna reagerar på. ”Vart hittar vi idag konst med såpass politiskt sprängstoff?” frågade sig en av deltagarna.  Ytterligare en tanke som lyfts är att ljudverken ställer krav på mottagaren, åhöraren själv måste fylla i det som utelämnas i tystnaden eller antyds i upprepningarna.

Böcker om Hodell

Förutom Haglunds finfina biografi om Åke Hodell  från 2009 tycker jag att boken Audio culture – readings in modern music har varit givande för att sätta in Hodells konstnärskap i ett historiskt sammanhang. Boken innehåller texter kring experimentell och nyskapande musik författade av några av 1900-talets stora kompositörer och teoretiker.

Bland de första texterna återfinner läsaren Luigi Rossolo manifest The art of noises: Futurist manifesto från 1913. Texten beskriver de nya former av ljud (noise) som föds i och med den industriella revolutionen. Ljud som vi människor måste förhålla oss till, inte minst inom konsten. Staden och industrins ljud kan, och bör, enligt Rossolo användas i konstnärliga skapandeprocesser.

Så tidigt som 1913 föds alltså uppfattningen om att musiken inte längre begränsas av akustiska instrument och traditionell notation. Här öppnas begreppet upp till att innefatta alla former av ljud. Musik definieras i traditionen som ”…organized sound”. En tanke som avantgardister som John Cage och Edgard Verése senare anammar och utvecklar. Även den tekniska utvecklingen inom den elektroakustiska musiken möjliggjorde kompositörer att nå längre i förverkligandet av denna tanke. Hodell inspirerades av traditionen och är en av de tongivande konstnärerna som introducerar dessa idéer för en Svensk publik.

Nästa Samtal om musik

Skivaffären World Music Oasis grundare Said Chaouch gästar oss och reder ut begreppet ”World Music”. Med lång erfarenhet som arrangör och med en gedigen kunskap inom fältet berättar Said om den musikgenre som han helhjärtat ägnat större delen av sitt liv åt. Efter presentationen följer en diskussion kring World Music för alla som vill delta. Anmäl dig till: niklas.persson@kultur.goteborg.se

Kommentarer inaktiverade.