Mjukmusik
Jag vill gärna att musik ska skava lite. Den ska vara hjärtskärande sorglig, och/eller inkludera ett ovanligt instrument eller en röst som man måste vänja sig vid innan man tycker den är vacker.
Men ibland kommer det en skiva som inte skaver alls utan låter sådär behagligt perfekt att den kan användas som bakgrundsmusik eller frukostmusik.
Och någon enstaka gång fastnar det ändå för att det finns en magi trots att det inte är originellt eller nyskapande.
Hannah Cohen är sådär perfekt och utan taggar. En ung före detta modell som lärt sig spela gitarr och att skriva sånger och som sjunger lika mjukt som Norah Jones, möjligtvis att hon är lite mer hes. Det hade kunnat vara hur tråkigt och utslätat som helst.
Och det tyckte jag nog först när jag hittade det här Youtube-klippet med henne. Men så ville jag lyssna en gång till och en gång till och så var jag fast. Sången bara växer och växer och känns mer och mer intensiv.
Och det kanske inte är så konstigt. Hannah Cohen har jobbat ihop med producenter och bandmedlemmar som brukar jobba ihop med The National, Wainwright-syskonen och Bon Iver.
Nu har vi hela skivan Child Bride till utlån!
Arbetar mest med sociala medier, bland annat den här bloggen. Läser högt och lågt. Chicklit och litteraturpristagare. Bilderböcker och tjocka romaner.
