Lars är LOL

Amanda ser fram emot att börja sexan. Nu ska hon äntligen få ett gulligt litet fadderbarn och hon ska ta mod till sig och säga hej till den stora kärleken Adam. Men ingenting blir som hon tänkt sig. Istället får hon veta att just hon ska bli fadder till den nya killen i klassen, Lars, som har Downs syndrom. Och den första kontakten med Adam slutar med att han sprutar ner henne med vatten och hånskrattar. Läsåret börjar inte så bra.

Amanda vill helst av allt bara vara neutral och normal. Hon tillhör inte de populäraste tjejerna men hon har kompisar. Hon är snäll men är inte den som säger ifrån om någon blir retad på skolgården. Att vara fadder till Lars är det sista hon vill. Men Lars visar sig vara mysig att leka med och det gör Amanda gärna, men utanför skolan. Hon slits mellan lojaliteten till Lars och sin önskan om att inte sticka ut eller göra bort sig.

Och samtidigt är det många i klassen som skriver och läser bloggen ”Retardedmuch” där de lägger upp bilder och filmer på Lars när han beter sig utanför normen. När Amanda upptäcker det blir hon först chockad och ledsen men rycks med och bidrar med sina egna bilder på Lars.

Hur ska det gå? Vad händer när allt kommer fram? Kan Lars förlåta henne och kan hon förlåta sig själv?

Lars är LOL är en jättefin bok om en ganska jobbig tid i livet och jag tycker Iben Akerlie fångat det väl. Men det är också intressant att det inte bara handlar om olycklig kärlek och mobbning utan också om en pojke med Downs syndrom, någon som aldrig kan välja att vara ”neutral” och som inte finns med i så många barnböcker (eller vuxenböcker för den delen). Lars som älskar Harry Potter, Lars som inte bryr sig om att verka cool, Lars som behöver speciallärare för att förstå vissa saker men som förstår precis hur mycket Amanda har svikit honom.

Och så tycker jag om Amanda som gör sitt bästa nästan hela tiden och som faktiskt tar ansvar för sina handlingar och växer som människa. Perfekt feelgood med fina budskap, för 9-12-åringar, helt enkelt!