INSTÄLLT! Klassikerprat #6. Kartor av Nuruddin Farah (1945-)

Klassikerpratet  4 april är tyvärr inställt. Det blir alltså inget samtal om Nuruddin Farahs roman Kartor på måndag.

Nuruddin Farah föddes 1945 i italienska Somaliland. Fadern var köpman och modern en traderande poet, vilket Nuruddin och hans bröder hade glädje av. Ofta fick de lyssna på mamman när hon på stående fot komponerade dikter om sina söner. Kanske var det närheten till poesin som fick Nuruddin att vilja bli författare. Men att växa upp i den konfliktfyllda Ogadenprovinsen innebar en ständig rädsla för att drabbas av våld. Han har själv berättat om den ängslan han kände under sin barndom för att träffas av en förlupen kula.

Romanen Kartor  är den första delen i trilogin Blod i solen. Den lille pojken Askar blir faderlös då kriget mellan Somalia och Etiopien bryter ut. Modern dör under förlossningen och Askar adopteras av den etiopiska  bykvinnan Misra.

Misra hittar Askar bredvid moderns döda kropp och hon tvekar inte att ta honom till sig. Särskilt som hon nyss förlorat sitt eget nyfödda barn.

Misra, som tillhör byns utstötta, och den föräldralöse Askar ingår en  symbiotiskt relation med varandra. Askar åtnjuter en sons alla privilegier och för honom  är Misra navet som universum rör sig kring. Misra i sin tur ser Askar som katalysator för hennes förflutna. Genom de känslomässiga banden till honom leds hon bakåt till sin egen barndom då hon var en älskad dotter och då hon levde i ett annat landskap med ett annat språk. I Askars blick möter hon både sin döde son och fadern.

Livet som mamma åt Askar ger henne en ny trygghet och status, men hon blir också föremål för byns skvaller. Vem är hon egentligen, denna Misra, tjänsteflickan som ingen riktigt vet varifrån hon kommit? Askar spelar det ingen roll; för honom är hon moderplaneten omkring vilket allt kretsar, hon är hela hans värld.

Kriget mellan Somalia och Etiopien intensifieras och tvingar Askar att bosätta sig hos sin farbror i Mogadishu. Här njuter han av sitt nya liv i staden vid havet och blir en del av en större familjegemenskap.

Nu måste han bli vuxen, men skilsmässan från Misra är inte smärtfri. Utan henne måste han komma underfund med vem han är, var han befinner sig och försöka hitta sin väg in i framtiden. Han nålar upp kartor och speglar på väggen i sitt rum, för att avgränsa sig själv och finna sin plats i ett större sammanhang. Men vad är en karta och vem sätter gränserna? Stämmer kartan med verkligheten och vad händer med identiteten när man tvingas korsa en gräns och byta sida? Är inte relationen till den etiopiska Misra ett bevis för att kartan inte gäller?

När Askar fyller 18 ställs han inför ett dilemma. Skall han ansluta sig till den västsomaliska frihetsfronten eller skall han börja studera på universitetet? Som om det inte var nog hade Misra setts i staden och skulle dyka upp vilken dag som helst. Tio år har förflutit och det gör inte saken lättare. Nu är han ju en vuxen man. Och dessutom med en somalisk identitet.

Nuruddin Farah vill visa att det finns ett annat sätt att vara människa än att rita upp gränser och binda upp sig kring nationella lojaliteter. Världen är så mycket mer komplex än så.

Ett återkommande tema hos många postkoloniala afrikanska författare är just hur den lilla världen speglar den stora och hur den enskilda människan inom sig bär både ett lands konflikter och fröet till framtiden. Det är  den unika människan som är det kommandes källsprång och därför är hennes betydelse, hennes plats i kosmos och det historiska skeendet lika betydelsefullt som skeendet självt.

Kom och lyssna på  Martina Montelius, författare och konstnärlig ledare på Teater Brunnsgatan 4, då hon berättar och samtalar om romanen Kartor. Klassikerpratet  4 april är tyvärr inställt. Det blir alltså inget samtal om Nuruddin Farahs roman Kartor på måndag.