Kärlek på svenska

Marit Kapla vann augustpriset 2019 för sin debut Osebol. Hennes senaste bok heter Kärlek på svenska, och den ger en slags allmänmänsklig berättelse om upplevelser associerat till kärlek.

Kärlek på svenska handlar om flera olika individers vittnesmål och erfarenheter kring kärlek. De har gemensamt att de alla bor i Sverige, från Ystad i söder till Karesuando i norr.

Kapla har utgått från samtal som dokumentärfilmaren Staffan Julén gjort för en film som också heter just “Kärlek på svenska”, vilken finns att se på SVT play. Märks det av att det inte är Kaplas egna intervjuer som använts? Jag tycker inte det.

Jag tycker att den här boken bara är så himla fin! Flera sidor är riktig mysläsning, på gränsen till feelgood. Bra mår jag i alla fall. Personerna berättar om sina individuella associationer till kärlek, oftast romantisk kärlek. Det blir mycket vardag och liksom det där lilla fina i vardagen som man upplever tillsammans med den man älskar. Korta inblickar i enorma känslor. Detta fångas bra i texten från Mariannes intervju:

Det finns glädjeämnen

som kan vara mindre

men är större.

Det kan vara

att vi sitter tillsammans ute.

Han löser sina korsord

och jag läser någonting.

Eller jag börjar på ett korsord

och sen kan jag aldrig lösa hela.

Så lämnar jag över det

och säger

du kan ta det.

Men det blir inte bara romantiskt gull, utan även berättelser från de som inte hittat den stora kärleken, de som inte alls vill ha det. De som trodde att de hittat kärlek men som visade sig var något helt annat.

Det blir även berättelser från de som hittat kärleken men sedan förlorat den. Om förlust och sorg, och att minnas de personer vi förlorat. Det blir tungt och ärligt.

Stundtals funderar jag på vad poängen med boken är. Kanske är det just att sätta papper på något som upplevs hela tiden. Jag vet inte. Men jag tycker i alla fall att det var oerhört trevligt att läsa just för att det känns så mänskligt.