Internationella Alzheimerdagen och barnen

Idag vet jag inte vem jag är

Om detta handlar bilderboken Idag vet jag inte vem jag är, text och bild Ida Sundin Asp. En gammal man sitter på sängkanten och känner inte igen sig själv eller sitt rum. Just därför blir det en alldeles särskild dag, som att börja om på nytt! Han går till spegeln för att försöka få svar på vem han är. Men vad nu? Så där ser han inte ut! Det är någon annan i spegeln, nu måste han gå ut för att leta rätt på sig själv. Han letar och ropar och där tittar ett barn fram.

– Hej morfar.
– Morfar vad kul! Är jag så gammal?
– Ja morfar, du är gammal. Letar du efter dig själv nu igen?

Nu går barnbarnet och morfar på jakt. Kanske morfar hittar sig själv igen om han får se allt som han byggt upp i sin krafts dagar? Det stora växthuset med alla blommorna som han planterat och båten som de två brukade ro ut med. Morfars katt Misse kommer och stryker sig mot benet, hon känner igen!

Morfar blir sorgsen och gråter över att allt försvunnit, fast det är där. Då är det bra att någon annan kan berätta, som det lilla barnbarnet. Att morfar sedan mumsar i sig alla kakorna för att han inte minns hur många han ätit gör inget. Det är ändå morfar, barnbarnet och katten där i soffan.

Bilderna ger en 50-talskänsla, med ljusa lätta färger, som gör att berättelsen inte blir dyster.

Morfar är… morfar!

En annan bilderbok i ämnet är Morfar är… morfar! av Lilli Messina, översatt av Hanna Semerson. Den är lite mer crazy och gör en kul grej av morfars hjälplöshet, som är större än det lilla barnets.

Morfar gör en massa tokigheter och kan inte gå utan stöd eller äta själv. Han har nästan inget hår och inga tänder. Därför är Peter säker: morfar måste vara en bebis! Men mamma tar fram albumet med bilder på den stilige morfar som ung. Då var han en annan, kraftfull och rakryggad med mormor i bröllopsklänning vid sin sida. Då förstår Peter. Morfar är ju morfar ändå!

– Ja, säger mamma tyst…. Morfar är en stollig morfar

Farmors alla pengar

Bilderboken Farmors alla pengar, text Ulf Nilsson och bild Eva Eriksson, är en verkligt rörande berättelse om en farmor som plötsligt förändras. Det lilla barnbarnet blir en riktig en vardagshjälte, när han försöker bemästra situationen med sin pilbåge som vapen.

Ibland brukar farmor passa gossen dagarna. Ritualerna är fastlagda – på morgonen saga och på torsdagen kommer brödbilen. Men farmor vill börja om från början med sagoboken, trots att de redan läst det kapitlet. Hon har glömt!

Nu är det torsdag och pojken går omkring och väntar med sin pilbåge i trädgården. När bilen stannat utanför grinden, rusar han in till farmor. Hon sitter i köket och sover.

– Vem är du? Har du inte några egna föräldrar?

Farmor står inte att känna igen. Hon har blivit klunsig i sina rörelser och hennes stora klänning flaxar runt benen.
Nu tycker farmor att det är alldeles för dyrt med bröd och vad händer egentligen med hennes pengar? Det måste utredas! Farmor och barnbarnet traskar iväg till banken och farmor tränger sig före i kön. Trots banktjänstemannens protester ska alla pengarna hämtas ut. Dom ska inte banken få ta!

Och väl hemma hittar hon alla möjliga knasiga ställen att gömma dem på. Den lille pojken vankar ängsligt omkring i trädgården och beskyddar farmor och alla hennes pengar med pilbågen, som han tillverkat av en gammal galge.

Men allt ordnar sig – den snälla banktjänstemannen som förstått att något var på tok kommer på besök och har med sig en doktor. Nu får farmor medicin mot sin förvirring och blir sig själv igen.

Idag är det Internationella Alzheimerdagen. Då är det bra att det finns böcker även för de mindre barnen att samtala omkring, så att man kan känna att man inte är ensam om att ha en mor eller farförälder som inte riktigt är sig lik.