Halloweenmys
Om man tycker om Tim Burton måste man se hans senaste film ”Dark Shadows”. Här finns allt man kan önska sig: sotiga sminkningar, Johnny Depp, pumpor, gotiska miljöer och spöken. Dessutom utspelar sig allt i lavalampornas sken 1972.
Barnabas Collins växer upp på 1700-talet och förälskar sig i den ljuva Josette. Men en häxa som vill ha honom för sig själv dödar Josette och förvandlar Barnabas till vampyr och låser in honom i en kista i 200 år.
När han kommer ut igen är det 1972 och han beger sig till sin familjs gotiska hus där det finns fyra ganska dysfunktionella släktingar i livet. Och en ung guvernant som ser ut precis som Josette.
Filmen bygger på en TV-serie med samma namn som gick 1965-1971.
Men handlingen är egentligen inte så djup i Dark Shadows. Det som är härligt är att Tim Burton är på sitt mest lekfulla humör och miljöerna med kombinationen av tidigt 70-tal, gotiskt dekorerade rum och Barnabas 1700-tals-maner är underbara. Det känns som att varje scen är ögongodis med alla de godaste bitarna från smågodishyllan. Dessutom är det roligt.
Med Twilight, Interview with a vampire och alla vampyrer i TV-serier har vi ju fått se temat ”uråldriga vampyrer konfronteras med modern tid” ganska många gånger vid det här laget. Men här är det medvetet komiskt och dessutom konfronteras Barnabas med 70-talet i stället för ”vår tid”. Alice Cooper gör ett gästspel, hästarna är utbytta mot en chevvy, lavalamporna ser ut att vara fulla av blod för den törstige vampyren och när TVn visar en sångerska på skärmen försöker han öppna den och skriker ”Reveal yourself tiny songstress!”.
Dark shadows är en underhållande komedi och det är inte tråkigt en sekund. Johnny Depp lyfter som vanligt hela filmen, men Eva Green som häxan, Michelle Pfeiffer som fru Collins och Helena Bonham-Carter som dekadent psykolog gör också det mesta av sina roller.
Nu är det fortfarande ganska mycket kö på filmen men passa på att låna andra Tim Burton filmer och frossa nu i Halloweentider.