Barnböcker

Detalj ur omslaget till "Flickan på hotellet" av Katarina Wennstam. Rabén & Sjögren förlag.

Flickan på hotellet

Publicerat 14 augusti 2017 | Av |

En ny ungdomsdeckare som inte är en mysdeckare, eller något ”oskyldigt”. Det är på fullaste allvar. Och kanske vill jag egentligen inte att ungdomar ska läsa den. För det är obehagligt. Riktigt obehagligt.

Katarina Wennstam, kriminaljournalist, författare och debattör har skrivit en ungdomsdeckare: Flickan på hotellet – första delen i en trilogi om Alex Skarp

Alex 16 år, bor med sin pappa och bonusmamma Valentina som är polis. Alex råkar höra Valentina prata om ett fall, en sjuttonårig tjej som hittats död. Alex och hennes kompis Bianca börja spana. Bianca är superduktig på datorer och letar reda på uppgifter om den döda tjejen. De får reda på att hon hette Olivia och att hon hittades på Hotel Latino. Alex får jobb på hotellet där hon träffar frukostvärdinnan Irina, den slemmige hotellägaren och Noah målarkillen. På hotellet finns vanliga barnfamiljer och affärsmän, men också andra som checkar in under falskt namn.

Snart har Bianca och Alex en bild av vad som har hänt. Men för att sätta dit den som dödat Olivia måste de leka med elden och satsa sig själva.

Flickan på hotellet är en bra ungdomsdeckare. Alex och Biancas detektivarbete är spännande. Kringstoryn med Alex sjuka mormor, att Bianca slutat gå i skolan och Alex relation till kompisen Charlie är också intressant.

Det står att det är första boken av tre och jag ser framemot fortsättningen. Alex, hennes familj och vänner är vardagliga, men tillräckligt nyanserade för att jag ska vilja lära känna dom mer i ytterligare två böcker.

Boken är väldigt nu, sociala medier spelar en stor roll för kriminalhistorien.

Så, är du ung, eller har en ung person i närheten av dig som gillar thrillers. Tipsa om den här boken.

Men märk, det är ingen mysdeckare, eller något ”oskyldigt”. Det är på fullaste allvar. Och kanske vill jag egentligen inte att ungdomar ska läsa den. För det är obehagligt. Riktigt obehagligt.

Jag drabbas. Jag tänker: överdriver Wennstam? Wennstam har en agenda. Detta är ingen deckare skriven för att chocka för effektens skull, inte för att rida på en deckarvåg och tjäna pengar. 

Detta är samhällsdebatt. Om skeva könsroller, om vad tjejer får och inte får och vem som har ansvaret. Om offer och förövare. Boken är inspirerad av ett verkligt fall. 

Är det så här åt helvete när det gäller jämlikhet för killar och tjejer idag? Allvarligt!

Jag hoppas Katarina Wennstam har fel för annars har det verkligen gått bakåt i utvecklingen.

Skulle man våga diskutera denna bok i ett klassrum? Hur skulle killar reagera när de porträtteras som ett gapande kollektiv? Ska unga läsa om grovt sex?

Jag tar tillbaka. Tipsa inte om boken. Eller?

Om du tror att Wennstam överdriver. Om du tror att detta inte angår unga och vuxna. Låt boken vara.

Men om du svarar ja. Wennstam har rätt. Så här illa är det. Då tycker jag absolut att du ska läsa den själv och sen läsa den tillsammans med unga, eller tipsa dom om boken. 

Och lycka till med samtalen som den kommer att väcka!

Kommentarer inaktiverade.