F som i sämst av Cilla Jackert 

Hon förstår inte vad som står på proven i skolan. Hon luktar svett. Har inga kompisar. Och som om det inte vore nog tvingas hon ständigt jämföras med storasyster Miriam. Miriam som har fantastiska betyg, är ett musikaliskt geni och alltid doftar sött av mango. När mamma och pappa pratar om Miriam är det som illa dolt skryt för imponerade vänner. När mamma och pappa pratar om Jonna är de alltid oroliga eller frustrerade över ytterligare ett utvecklingssamtal eller konflikt.  

Allt ställs på sin spets när Jonna, som någon slags hämnd, klipper av Miriams hår. Efter det vägrar Miriam komma ut ur sitt rum. Hennes betyg sviktar. Rummet börjar lukta surt och instängt. Ingen förstår varför. Ingen förutom Jonna som stulit Miriams dagbok och genom att läsa den börjar lära känna sin syster på riktigt.  

F som i sämst är realistiskt charmig i sina porträttering av de båda systrarna. Att porträttera en “god” och en “ond” syster är inte nytt i barnlitteraturen, men Jonna är knappast ond. Hon är bara så van vid att vara sämst att hon slutat försöka vara något annat.  

Jag tycker att bokens styrka ligger i att framhäva hur mångbottnade vi som människor är. Ingen är bara en sak. Ingen är bara ond, ful och dum, precis som att ingen är bara god, vacker och lyckad. Även mamman och pappan nyanseras fint i boken. De börjar som enfaldiga supporters till Miriam men visar sig senare ha egna erfarenheter i bagaget som formar deras föräldraskap.  

F som i sämst passar barn i mellanåldern (ungefär 9 – 12 år), men också deras föräldrar. Oavsett ålder är boken en bra påminnelse om att kanske lite oftare fråga hur någon mår och att verkligen lyssna på svaret.