Boktips, Facklitteratur
Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson.

Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson. Historiska media.

Den besvärliga Elin Wägner

Publicerat 29 maj 2020 | Av |

Blev du eld och lågor över Fatima Bremmers bok “Ett jävla solsken”, så ska du definitivt läsa “Den besvärliga Elin Wägner”.

Journalisten och äventyraren Ester Blenda och Elin var goda vänner och umgicks delvis i samma kretsar. I Ulrika Knutsons biografi figurerar en lång rad intressanta, intelligenta, starka och stridbara kvinnor, som kämpade för kvinnors rättigheter på olika områden. Ideologen Ellen Key, läkaren Ada Nilsson, rösträttskämpen Frigga Carlberg (från Göteborg), teologen Emilia Fogelklou, författaren Marika Stiernstedt, journalisten Elsa Björkman-Goldschmidt, litteraturkritikern Klara Johanson, godsägaren Elisabeth Tamm, hushållerskan Linnéa Johansson, den ekologiska lantbrukaren Flory Gate, journalisten Barbro Alving och många många fler – alla var de bekanta med Wägner.

Det var ingen hejd på vad den vetgiriga och rastlösa Elin Wägner (1882-1949) hann åstadkomma under sitt liv. Trots att hon till sin läggning var omvittnat inåtvänd var hon driftig som få. Hon verkade som journalist, kåsör, författare, rösträttsaktivist, fredsivrare, feminist, miljökämpe med mera. Wägner tillhörde den så kallade Fogelstadgruppen (som anordnade de legendariska medborgarkurserna för kvinnor). Hon var med och startade matkooperativet Svenska Hem och Rädda Barnen i Sverige. Engagerad i dagsfrågorna som hon var kuskade hon runt i ett Europa som låg i ruiner efter första världskriget. Resursslöseriet i samhället var något som hon slog larm om redan på 1920-talet.

Inte minst var Elin Wägner produktiv vid skrivmaskinen, vilket resulterade i ett 40-tal böcker (av vilka de flesta vid det här laget samlar damm i bibliotekens magasin) och att hon 1944 blev invald i Svenska Akademien, som andra kvinna efter Selma Lagerlöf. Den charmiga romanen Nortullsligan från 1908, som blev hennes genombrott lånas fortfarande ut på biblioteken. Även rösträttsromanen Pennskaftet (1910) och bygdeskildringen Åsa-Hanna (1918) hör till Wägners mest kända verk idag. Hon tog tidigt intryck av Gandhi och skrev delvis i hans anda debattboken Väckarklocka (1941).

Elin Wägner var i tolv år gift med litteraturkritikern (senare professorn) John Landquist (nuförtiden kanske mest känd för att han skrev en nedgörande recension om “Pippi Långstrump”). Han var en notorisk kvinnokarl. Fast Elin saknade heller inte uppvaktande kavaljerer, varken då eller senare. Med författarkollegan Sigfrid Siwertz hade hon på 1920-talet en relation som slutade i hjärtesorg.

Låna en grundlig, livfull och välskriven biografi från en alltigenom spännande epok. Ulrika Knutsons träffande och inte sällan drastiska formuleringar får mig emellanåt att dra på munnen. Faktum är att jag hade oavbrutet trevligt när jag umgicks med boken Den besvärliga Elin Wägner. Om du önskar höra mer om den prövande aspekten av Elin Wägner (biografens kluvna inställning till sitt objekt) gå in och titta på ett av mig efterlängtat digitalt klassikerprat med Ulrika Knutson, som kan ses från och med fredagen den 29 maj.

Reservera boken på Gotlib med ditt bibliotekskort och pinkod eller ring oss på 031 368 34 00, så hjälper vi dig. När ditt hämtmeddelande väl har kommit, så är du välkommen att höra av dig per telefon, om du vill att vi kommer ut med boken. Tänk på att ta med legitimation.

Kommentarer inaktiverade.