Facklitteratur, Musik

Detalj ur omslaget till "Capturing music". W. W. Norton & Company.

Capturing Music – the story of notation

Publicerat 18 april 2017 | Av |

Genom människans historia har kulturella uttryck bland annat bevarats till eftervärlden med hjälp av innovationer som skriftspråket och byggnadskonsten.

Vad gäller bevarandet av musik är den elektroniska inspelningstekniken en relativt ny företeelse, exempelvis dateras den tidigaste kända inspelningen av en mänsklig röst till år 1860. Nedtecknandet av musik, notation, i den form som vi känner till idag är betydligt äldre och växte fram under den tidiga medeltiden och formades under de kommande 500 åren.

I Capturing Music –the story of notation skriven av den amerikanska musikprofessorn Thomas Forrest Kelly får vi följa notationens födelse i Europa och de olika teknologiska och idémässiga upptäckterna som ledde oss fram till dagens system för att notera musik. Föga förvånande är notationens framväxt nära sammanlänkad med skriften och det var i klostren och kyrkorna under det tidiga medeltida Europa som det första fröet såddes. Här fanns incitamenten för att föra musiken vidare utöver den muntliga traditionen – skriftlärda verkade här och det framfördes regelbundet musik i samband med bön och mässor.

De tidigaste tecken som representerar musik ser knappast ut som dagens noter utan liknar mer snirkliga ornament. Från början följde dessa tecken parallellt under texten till en psalm och beskrev framförallt formen som musiken skulle ta. Tecken kunde signalera olika stämningar eller riktning i musiken men aldrig individuella toner eller rytm. Sångarna fick med hjälp av tecknen reda på hur de skulle framföra texterna, men själva melodierna förväntades de redan kunna. De äldsta notationsformerna hade med andra ord ett annat syfte än dagens.

Efter en tid utvecklades dock tecknen till att även signalera tonhöjd på musiken vilket gjorde det möjligt för en sångare som inte kände till musiken sen tidigare att lära sig sången via notationen. På så sätt spred sig musiken nu över längre geografiska områden och kunde även fungera som ett maktmedel för de styrande. Ytterligare pusselbitar följde i form av tecken för rytmik och polyfoni (flerstämmighet). Intressant att nämna i sammanhanget är att det är först på 1400-talet som den textlösa (instrumentella) musiken började noteras. Boken innehåller också bilder på flera utsökta medeltida manuskript som exemplifierar den tidiga notationen. Dessutom medföljer en cd-skiva där den amerikanska körensemblen Blue Heron framför noterna som omnämns i boken. Deras tolkningar bidrar verkligen till att ge historien liv.

Sett till dagens konstanta tillgång till musik kan det vara svårt att förstå den enorma bedrift notationen faktiskt är. En innovation som transformerar någonting osynligt till någonting konkret som går att fixera i tid och rum via ett stycke musik. Capturing Music – the story of notation är en intressant bok som på ett lättbegripligt sätt tar med läsaren på en musikhistorisk resa om någonting så spännande som notskriftens födelse.

Kommentarer inaktiverade.