Älskade tågluff
Trodde du att interrailkortets tid är förbi? Fel! Man kan fortfarande ge sig ut på europaluff för en inte alltför dyr penning. Och vad är väl bättre än att uppleva världen från ett tågfönster? Att åka tåg är som meditation, man tar in landskapet utanför samtidigt som tankarna kommer och går. Och de bästa samtalen med människor man inte känner har man ofta på tåg!
Kom och lyssna på tidskriften Vagabonds grundare och redaktör Per J. Andersson, när han berättar om tågluff förr och nu. Han ger tips på vackra tågsträckor och spännande städer och byar i Europa bortanför allfartsvägarna. Per är främst en stor Asienkännare och har skrivit flera böcker, särskilt om Indien.
Man kan fråga sig varför människor semestrar på räls i mindre utsträckning i dag än tidigare. En av anledningarna är säkert att de billiga lågprisflygen tagit över marknaden och att interrailkorten blivit dyrare. Men vad många inte vet är att varje vuxen resenär kan få ta med sig två barn upp till elva år gamla gratis. Så vill man vidga världen för barnen och ge dem en känsla för avstånd och sin egen världsdel, är tågluff ett bra sätt.
Europa är inte bara storstäder! Vad är väl mer spännande än att till exempel snoka upp små medeltida byar och städer, som faktiskt är nåbara med tåg.Om man bestämmer sig för att sträcka sig bortanför turiststråken, kan man få uppleva mycket. Själv blev jag positivt överraskad av Rumänien och dess potential som turistland. I Rumänien får man njuta av fantastiska landskapsvyer med böljande kullar och fårskockar vaktade av herdar. Man ser vackra timmerhus med plåtslagarglädje passera utanför fönstret. Och är man tågnostalgiker, så är Rumänien ett eldorado. Här kommer stinsen fortfarande ut och viftar med sin flagga; varje stationshus är bemannat och biljetterna är av tjockt papper. Det känns som att förflyttas femtio år tillbaka i tiden!
Det är kul att uppleva ett litet samhälle i miniatyr, som en tågresa kan vara. Jag minns min första resa med nattåg i Kina. Tåget var nytt och sängkläderna pöste av spets och broderier. På morgonen började högtalarna låta; man vaknade till ljudet av porlande vatten och fågelsång, ackompanjerat av harpomusik. Morgongymnastiken var näst intill obligatorisk. Konduktören ställde sig längst fram och alla lydiga resenärer på en rad med armar uppåt sträck. Efter gymnastikpasset kom en annan konduktör med en jättekittel hett tevatten. Mugg fick man ha med själv.
Jag minns hur jag satt försjunken i landskapet när konduktören beordrade middagsvila. Raskt drog hon för gardinen för fönstret och jag och de andra passagerarna gick snällt och la oss i våra sängar. Sedan gick hon och rättade till skorna så att de stod i en rak linje. I en tågkupé kan man få en slags förtätad känsla av ett lands folksjäl, om det nu finns ett sådant begrepp. Det är härligt att ge sig ut i världen på räls!
Arrangemanget är ett samarbete med Europa Direkt Göteborgsregionen
Jag läser gärna böcker från Afrika och Asien och gillar att resa iväg med hjälp av litteraturen. Jag skriver också om böcker som inte fått så stor uppmärksamhet men som berört mig och om bortglömd litteratur.
