6 Klassiker alla har läst (eller kanske inte…)

I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Klassikerprat #1

Farväl till vapnen av Ernest Hemingway (1899-1961)

Onsdag 1/2 plan 1 kl 18

Den pacifistiska krigsromanen Farväl till vapnen (1929) blev en av Hemingways stora succéer och är baserad på författarens egna erfarenheter under första världskriget. Huvudpersonen, amerikanen Frederic Henry, är frivillig i den italienska armén när han lär känna den engelska sjuksköterskan Catherine.

Ernest Hemingway upplevde tre krig i Europa på nära håll och var vid sidan av sitt författarskap även krigskorrespondent. Han jagade, fiskade, boxades, hade stormiga äktenskap och drack kopiösa mängder med sprit men trots detta har machomyten om honom på senare år reviderats. Känd för sin sparsmakade ”isbergsteknik” och hårdkokta stil har han haft enorm betydelse för 1900-talslitteraturen. Han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1954.

Samtalsledare: Christian Ekvall som gjort nyöversättningen och skrivit efterord till Farväl till vapnen.

Samarr: Studieförbundet Vuxenskolan

Klassikerprat #2

Till vännen som inte ville rädda mitt liv av Hervé Guibert (1955-1991)

Måndag 13/2 Plan 1 kl 18

I januari 1988 fick författaren, filmaren och fotografen Hervé Guibert beskedet att han är hiv-positiv. Till vännen som inte ville rädda mitt liv slog ner som en bomb när den kom ut i Frankrike 1990.

Inte bara för sina närgående skildringar av sex och aids utan också för det avslöjande porträttet av Guiberts vän och älskare, den franska filosofen Michel Foucault som inte ville att någon skulle veta att han var döende i aids och förnekade sjukdomen in i det sista.

Föreläsare & samtalsledare: Jenny Högström, författare, kritiker och översättare

Klassikerprat #3

Motståndets etik av Peter Weiss (1916- 1982)

Måndag 27/2 kl 18

Den världs­berömde konstnären, filmmakaren, författaren och dramatikern kom till Sverige 1939 som 22-årig ­judisk flykting. För 60-talets västtyska protestgeneration blir ­Peter Weiss en kultfigur i kampen mot fascism och imperialism men i Sverige, där han levde större delen av sitt liv, kom han aldrig över känslan av utanförskap.

I romantrilogin Motståndets estetik skildras en grupp människor med start i det sena trettiotalets Europa. Vi följer deras kamp mot det fascistiska förtrycket, från Berlin till inbördeskriget i Spanien, i det revolutionära Paris och i saltsjöbadsandans Stockholm.

Föreläsare & samtalsledare: Tomas Forser, författare, litteraturkritiker, professor.

Klassikerprat #4

Bruno Schulz – mästare från ett utplånat landskap.

Måndag 13/3 kl 18

Den polsk-judiske författaren Bruno Schulz (1892–1942) tillbringade hela sitt liv i den polska provinsstaden Drohobycz. Där skrev han de två märkliga prosasamlingarna Kanelbutikerna och Sanatoriet Timglaset som idag räknas bland den europeiska litterära modernismens främsta verk. Den nyligen utkomna Bruno Schulz: Brev, essäer, noveller innehåller 140 av Schulz personliga brev och ett urval av hans essäer och noveller.

Utifrån dessa och Schulz liv och författarskap samtalar Emi-Simone Zawall – som översatt, skrivit förord och gjort urvalet till boken.

Klassikerprat #5

Körkarlen av Selma Lagerlöf (1858-1940)

Måndag 27/3 kl 18 Plan 1

Körkarlen (1912) var ett beställningsjobb för Tuberkulosföreningens tidskrift, skriven strax efter att Lagerlöf fått Nobelpriset. Romanen, som sägs vara den som stod Selma närmast, hånades som ett klichéartat pekoral men kan ses som en ytlig täckmantel för Lagerlöfs eget psykodrama med en far som söp ihjäl sig och hennes egen skuld och medberoende. 

Det är nyårsnatt och frälsningssoldaten Edit ligger för döden, smittad av David Holm, mannen hon älskar. Han är en brutal suput och hustruplågare. Under nyårsnatten uppstår ett fylleslagsmål på kyrkogården och David blir så illa slagen att Körkarlen kommer för att hämta honom.

Lagerlöf skrev också manus tillsammans med regissören och huvudrollsinnehavaren Victor Sjöström för den kultförklarade stumfilmen med samma namn.

Föreläsare & samtalsledare: Lisbeth Stenberg, Selma Lagerlöf-sällskapet

Klassikerprat #6

Is av Anna Kavan (1901-1968)

Måndag 3/4 kl. 18 Plan 1

I den postapokalyptiska romanen Is har en ny istid provocerats fram av ett kärnvapenkrig. En man söker frenetiskt efter en flicka med albinohår som han gång på gång tappar bort. Färden går genom ett land ockuperat av en främmande militär makt. Men det största hotet är naturen själv, vars väggar av is breder ut sig över världen. Kavans egen förläggare beskrev boken som en korsning av Kafka och tv-serien The Avengers. ”Is” har tolkats som en metafor för Kavans heroinmissbruk och psykiska ohälsa men även som kritik av ett totalitärt samhälle.

Anna Kavans författarpersona är mytomspunnen, hon brände alla sina dagböcker och brev och levde under fyra olika namn. Hennes liv präglades av ett produktivt skrivande, många resor världen över, depressioner och ett heroinmissbruk hon aldrig lyckades ta sig ur. Is blev hennes sista roman.

Samtalsledare: Helena Fagertun, översättare och redaktör för den norrländska litterära tidskriften Provins som översatt och skrivit förordet till den nya utgåvan av ”Is”.