Arrangemang
Detta evenemang har varit och är inte längre aktuellt.

Poesisamtal om Rut Hillarp

Publicerat 16 september 2016 | Av |

Jag kom först i kontakt med Rut Hillarp genom hennes fotokonst, ett foto med den typiskt suggestiva dubbelkopieringsteknik som blev hennes signum föreställande ett träd och en måne, ”Månflykt”.

Fotot är taget i den nära vännen Karl Vennbergs trädgård i Spånga 1994, dedicerad till min gamle bibliotekarieonkel K-G Wall, som vid flera tillfällen träffade Rut Hillarp, blev vän med, i de litterära 40-talssammanhang som han likt Hillarp kom att bli en del av. Fototavlan hänger nu i hallen i mitt hem och på baksidan finns ett bifogat tidningsurklipp, en recension av Spegel under jorden (1982).

Rut Hillarp var mångsidig, utöver fotokonsten och fotolyriken var hon översättare, pedagog, modersmålslärare och en djärv experimentfilmare med erotiskt utmanade filmer. Men främst var hon poet. Hon debuterade med diktsamlingen Solens brunn (1946) och kom sedan att skriva ett flertal diktsamlingar och lyriska romaner.

Allt skapande mynnade ur en stor passion där erotiken blev en inspiration. Kvinnans kropp förekommer oftast i dikten – inte sällan med en manligt betraktande blick, som i dikten Eurydike från Spegel under jorden (1982) som följs av en kvinnoprofil insnärjd i en rotvälta.

Instängd instängd

jag hör hur mitt blod bultar i väggarna

ropar efter en dörr

men här finns inga dörrar inga fönster inget tak

bara väggar väggar

krympande hårdnande

 

Var finns jag

i vilket rum

 

Är detta hans hjärta?

 

Bara ett ögonblick vände han sig om för att se mig.

Bara ett ögonblick var jag verklig.

Mitt liv varade ett ögonblick.

Mellan tomhet och vanmakt.

Komplicerad kärlek präglar Hillarps fyrtiotalsdiktning där maktkampen mellan könen omöjliggör kärlekens förverkligande.

Den nära vännen och litteraturforskaren Birgitta Holm kallade Hillarp för ett erotiskt geni, det var det hon själv ville vara även om det innebar en dubbel utsatthet som kvinnlig lyriker under fyrtiotalet. Det var för övrigt Holm som hittade Rut Hillarp död i sin lägenheten i Årsta, hon hade då tagit sitt liv vid närmare 90-års ålder och Holm fick ärva alla hennes dagböcker, manus, brev och publicerade Hillarps dagböcker.

Den största forskningsinsatsen har ändå Annelie Bränström-Öhman gjort, som skrivit flera uppsatser om Hillarp. Senare kom också avhandlingen Kärlekens ödeland. Rut Hillarp och kvinnornas fyrtiotalsmodernism. (1998). Vid hennes besök här på Stadsbiblioteket den 20 september kl 18.00 kommer samtalet att röra sig kring diktsamlingarna Dina händers ekon (1948) och Spegel under jorden (1982)

Slutligen vill jag delge den dikt som jag nog tycker bäst om.
Ur Sång från Dina händers ekon:

Dröm mig en skog där alla granar
ska gå vilse

dansa mig ett moln en slända en

äng

dränk mig en brunn ur dina pulsars

vingslag

lyft mig en jord för mina läppars

månvarv

smek mig en vind

och famna mig ett hav

döda mig en spång mellan bergen

över din hand

glöm mig en ring av silver kring din

panna