Musik

Dancehall

Publicerat 2 september 2010 | Av |

Mellan 1950 och 2000 producerades 100 000 skivor i Jamaica. Och detta i ett land med knappt 3 miljoner invånare. Hur kan det komma sig? Ja, bra musik är väl en orsak, en annan är alla jamaicaner i förskingringen som har fungerat som ambassadörer för musiken och kulturen. Stilarna har skiftat, från ska över rocksteady till reggae och nu senast dancehall.

Dancehallkulturen har rötter långt tillbaka i tiden men ofta räknar man början av 80-talet som den moderna dancehallens födelse, ungefär samtidigt med Bob Marleys död. Reggaen finns där fortfarande som ett spår, men nu med en rappande eller halvsjungande ”DJ” och rytmerna är mer aggressiva. Texterna innehåller ofta ”slackness,” dvs vulgariteter och sexanspelingar. Dancehall är idag spridd över stora delar av världen och är dessutom en av inspirationskällorna till USA:s gangsterrap.

Lika mycket som jag älskar dancehall för energin, stämningarna och kreativiteten i dansen lika mycket ogillar jag den för homofobin. Hatet mot homosexuella i Jamaica har hos vissa dancehallartister gått så långt att de uppmanar till mord på bögar och lesbiska. Det är bara att säga nej och, med Bob Marley, utropa: One love! Hatattacker mot HBT-personer är Babylon!

På biblioteket har vi försökt att uppmärksamma dancehall med, förhoppningsvis, bra cd:s men också med dansworkshops nu senast med Sickinhead och Chicelita. Till Kulturnatta kommer gruppen Serengeti, ett bra exempel på dancehallkulturens närvaro i Göteborg. Gruppen släppte sitt första album i våras.

Ett intressant dokument om framväxten av dancehall är Beth Lessers välillustrerade bok Dancehall: The Rise of Jamaican Dancehallculture. Till den hör en dubbelcd med samma namn.

Vi ses på Kulturnatta den 1 oktober!

Håkan Grissler

En längre intervju med Lady Saw, den ledande kvinnliga dancehallartisten, finns i tidskriften The Believer, july/august 2010.