Arrangemang

Foto: Ulla Montan

Detta evenemang har varit och är inte längre aktuellt.

Poesisamtal om Werner Aspenström 

Publicerat 1 november 2018 | Av |

Var med och fira Werner Aspenström – 100 år! 

Författaren, översättaren och kritikern Staffan Söderblom och poeten Elise Ingvarsson samtalar om Werner Aspenströms polyfona författarskap. Skådespelerskan Rebecca Alverfors kommer att läsa flera av Aspenströms bildrika dikter. Det bjuds på enklare förtäring. Missa inte denna hundraårsfest en höstlig höjdpunkt!

Min ingång till Werner Aspenström var genom min bibliotekariefarbror K-G Wall, som under sin studietid i Stockholm på fyrtiotalet kom i kontakt med poeten. I kretsen fanns också Karl Vennberg, Johannes Edfeldt, Erik Lindegren och Ruth Hillarp, som kom att bli K-G:s vänner. Alla hörde de till fyrtitalismen – en svensk litterär strömning som av samtiden såväl som eftervärlden uppfattades som banbrytande modernism. Den hämtade sin inspiration från T S Eliot, Kafka och Dostojevskij. Teman för diktningen innehöll starka bilder från andra världskriget och existentialismen.

“Werner Aspenström intar en särställning bland fyrtiotalisterna genom sin förmåga att skriva kristallklart enkelt och samtidigt djupsinnigt. Hans lyriska register sträcker sig från ironisk tidssatir till naturimpressionism. Han är det lilla formatets mästare och dikterna kryddas ofta med en egensinnig befriande humor” läser jag på baksidestexten av Aspenströms samlade dikter som Albert Bonniers gett ut i ny pocketutgåva. 

Lagom till hundraårsjubileet av Werner Aspenströms födelse kommer antologin Annorlunda hos ekorrarna (Anthropos, 2018). Den består av personligt skrivna texter av tolv nu levande svenska författare. Där skildras minnesbilder och personliga möten med poeten Aspenström, som en ofrivillig promenad till en busshållplats i Stockholm där personen Aspenström skymtar, frammanad av antologins redaktör Staffan Söderblom. Arne Johnsson å sin sida beskriver en stilig poet som talar med klar stämma under ett sällskap på en middagsbjudning. Och poeten Jonas Gren lyfter fram dikten “Det som blev över”; en nyårsdikt som WA läste i radio 1970. Den är för lång för att citeras i sin helhet men börjar så här: 

Ack, dessa tillhörigheter! 
Sedan du delat upp dig och gett nationen dess lagliga del 
och klassen dess solidariska del 
och arbetet vad arbetsgivaren kräver 
och partierna och samfunden 
vad din övertygelse kräver 
återstår ett stycke av dig, 
det minsta stycket, 
stuvbiten, 
som man i affärer brukar slänga 
i den osorterade jämlikhetens låda 
och sälja billigt 
inte därför att den är sämre 
utan för att den blev över. 

Ur diktsamlingen Under tiden av Werner Aspenström 

Det är en dikt om tröst och lovsång till det ovissa, ”den kunskapens gräns filosofen Jonna Bornemark talar om som punkten där vetande går över i icke-vetande”. Hans Isaksson som skrev biografin om Aspenström anser att dikten är den mest trösterika i hela hans författarskap.   

Elise Ingvarsson har fångat något väldigt fint ur den sista diktsamlingen Israpport (1997) postumt utgiven. I dikten I SANDLÅDAN beskrivs ett yttre och inre skede; diktarjaget har en ond psykisk verklighet att hantera efter en nattlig syn. Han sitter i sandlådan “bland varelser som kallas barn och öser sand i deras hinkar”/…/Jag hjälper dem att bygga nya torn av sand. De hjälper mig att glömma nattens dröm”. Barnen, skriver Elise Ingvarsson, blir  “som livräddare tillbaka till den rätta sidan.”

Lotta Lotass skriver om rymdtemat i Aspenströms dikter. Lennart Sjögren förundras över katten som symbol för det ockulta – eller en antydan för det magiska. För Elisabeth Rynell var ingången till Aspenströms dikter sagorna i snö som i dikten “Snöbrev” ur Snölegend  (1949) – en vacker och suggestiv dikt, läs den gärna högt i sin helhet!

Den till omfånget lilla volymen innehåller alltså tolv olika läsningar av Aspenström; reflektioner kring hans poetik förs fram, liksom tankar om författarnas eget skrivande. Det här är en bra ingång till att upptäcka Werner Aspenströms mångfald och rika bildspråk. Ett omfattande författarskap – ett diktarliv som varade från 1943-1997, i drygt femtio år. 

Jag vill avsluta med en egenvald dikt – denna jämngråa höstdag kan vi behöva en sensuell sommardikt:

Solbrasan har sjunkit i havet,
ugglan tänder sina lyktor.

Jag låser för natten.
I köket: doft av dill,
I kammaren jasminer.
Ömt lyfter du katten
Från sängtäcket.
Din nakna kropp skimrar
Som skumbläddror på stranden.
 
Snart är jag dig så nära
att dina ögonfransar krusas.

 
SOMMARNATT ur Hundarna 1954